Return to search

Hot och våld i kriminalvården – kollegors betydelse för hanteringen av känslor : En intervjustudie med kriminalvårdare från häktesverksamheten

I denna studie uppmärksammas hotfulla och våldsamma situationer i kriminalvården. Syftet har varit att undersöka vilka känslor som uppstår hos kriminalvårdare i dessa situationer. I samband med detta har studien syftat till att få en djupare förståelse för vilken betydelse kollegor har för de känslor som uppstår och för hur känslorna hanteras. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Totalt genomfördes tio intervjuer med yrkesverksamma kriminalvårdare från häktesverksamheten i Stockholm och Uppsala. Gemensamt för kriminalvårdarna var att de upplevt hot och våld i arbetet. För att få en djupare förståelse för kriminalvårdarnas beskrivningar har dessa analyserats utifrån Arlie Russell Hochschilds teori om emotioner samt Randall Collins teori om interaktionsritualer. Gemensamt för dessa teorier är att de belyser aspekter av hantering av känslor, både på individ- och gruppnivå. Studiens resultat visar att olika känslor uppstår hos kriminalvårdarna vid hotfulla och våldsamma situationer samt att kollegors närvaro har betydelse hur dessa känslor hanteras. Förväntningar från kollegor påverkar kriminalvårdarna att trycka undan känslor som oro, stress och rädsla. Istället uppvisar kriminalvårdarna lugn och kontroll för att agera i linje med gruppens förväntningar. Resultatet visar även att god sammanhållning inom arbetsgruppen leder till känslor av trygghet och lugn hos kriminalvårdarna i hotfulla och våldsamma situationer. I dessa situationer är gruppens sammansättning även av betydelse. Vilka samt hur många kollegor som närvarar påverkar kriminalvårdarnas hantering av känslor. Resultatet visar att kollegor även har betydelse för hur kriminalvårdarna hanterar sina känslor efter att de utsatts för hot och våld. Här beskrevs debriefing som ett effektivt verktyg för att ventilera känslor med kollegor. Hur debriefing används i praktiken skiljde sig åt i kriminalvårdarnas beskrivningar. / This study highlights threats and violence within correctional facilities, where the focus is directed towards the correctional officers' feelings that arise in these situations. The aim of this study has been to examine if colleagues' presence has an impact on the emotions that the correctional officers experience and on how these emotions are handled. The study is based on qualitative interviews of semi-structured character. A total of ten interviews were conducted with correctional officers from correctional facilities in Stockholm and Uppsala. What the correctional officer's has in common is that they all have experienced threats and violence at their workplace. The correctional officers' descriptions have been analyzed on the basis of Arlie Russel Hochschild's theory of emotions and Randall Collins's theory of interaction rituals. Both theories highlight aspects of the management of emotions, on an individual as well as on a group level. The result of the study indicates that the correctional officers experience different feelings in threatening and violent situations. In these situations the presence of colleagues is significant when it comes to how correctional officers are handling their emotions. Expectations from colleagues seem to affect the correctional officers to hide feelings such as anxiety, stress and fear. Instead the correctional officers show feelings of calm and control which, according to them, complies with the colleagues' expectations. The result also shows that good cohesiveness within the working group affects the correctional officers to feel calm in threatening and violent situations. Other factors that seem to affect the emotions that correctional officers experience and how the emotions are handled are which colleagues the correctional officers are working with and how many colleagues that attends in the situation. Furthermore the result indicates that colleagues have a significant importance when it comes to handling emotions after threatening and violent situations. Debriefing was described as important, by the correctional officers, to vent their emotions after a critical situation. How the debriefing was applied in practice differed among the correctional officers.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-254043
Date January 2015
CreatorsLinnarsson, Liisa, Wilander, Cecilia
PublisherUppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0026 seconds