En så tidig reperfusionsbehandling som möjligt hos patienter med ST-höjningsinfarkt förbättrar prognosen både gällande kardiell status och minskad dödlighet. Arbetet runt patienten måste ske skyndsamt men samtidigt med hög kompetens. Trots tydliga riktlinjer och tidsmål för reperfusionsbehandling uppfylls inte alltid dessa. Med ökad förståelse för faktorer som påverkar tidsflödet från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling skapas förutsättningar för ett mer tidseffektivt och därmed säkrare omhändertagande av patienter som drabbade av ST-höjningsinfarkt. Syftet var att identifiera faktorer som påverkar tidsflödet från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling vid det akuta omhändertagandet av patienter med ST-höjningsinfarkt. Metoden var en icke systematisk litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar både av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Artiklarna som inkluderades i resultatet kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att klassificera och kvalitetsbedöma de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna analyserades med integrerad analysmetod där likheter och olikheter mellan artiklarna identifierades, sammanställdes och delades in i underrubriker samt kategorier. I resultatet framkom fyra huvudkategorier; “Patientrelaterade faktorer”, “System-och organisatoriska faktorer”, “Vårdpersonalens inflytande” och “Kommunikation”. Resultatet från litteraturöversikten visar faktorer som hade både positiv och negativ inverkan på tidsåtgången från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling. Faktorer som associerades med förlängd tidsåtgång var: prehospitalt långa transporttider, ospecifika symtom och otillgängligt Percutant Coronar Interventions-lab (PCI-lab). Faktorerna som associerades med tidssparande effekt var: prehospitalt EKG, när patienten transporterades direkt till PCI-lab utan att gå via akuten, prehospital notifikation, fungerande teamarbete, standardiserade arbetssätt och protokoll, organisatoriskt engagemang med regelbunden feedback till personalen samt kompetensutbildning. Slutsatsen är att faktorer som associerades med förlängd tidsåtgång var prehospitalt långa transportavstånd, ospecifika symtom och otillgängligt PCI-lab. Faktorerna som associerades med tidssparande effekt var prehospitalt EKG, direkt transport till PCI-lab utan att passera akutmottagningen, fungerande teamarbete med god kommunikation, standardiserade arbetssätt, organisatoriskt engagemang med regelbunden feedback och utvärdering samt kompetensutbildning för berörd personal. För att identifiera faktorer som är tidsvinnande och skapa nya strategier krävs engagemang och samarbete från samtliga professioner som möter patienten. / As early reperfusion therapy as possible in patients with ST-elevation infarction, the prognosis improves both in terms of cardiac status and reduced mortality. The care around the patient must be done quickly but at the same time with high knowledge precision. Despite clear guidelines and goals for reperfusion, not everyone lives up to them. With an increased understanding of factors that affect the flow of time from initial care contact to reperfusion treatment, conditions are created for more time-efficient and safer care of patients suffering from ST-elevation myocardial infarction. The aim was to identify factors that affect the time flow from first medical contact to reperfusion therapy in the acute care of patients with ST-elevation myocardial infarction. The method was a literature study with a systematic search strategy. A total of 15 articles were included which were both quantitative and qualitative. The articles that were included in the results section were read through several times by both authors and quality reviewed with assessment data for literature studies. The articles were analyzed with an integrated analysis method and divided into subheadings and categories. The results revealed four main categories; "Patient-related factors", "System and organizational factors", "Influence of care staff" and "Communication". The results from the literature review show factors that had both a positive and negative impact on the time required from first medical contact to reperfusion therapy. Factors associated with prolonged time consumption were: prehospital transport times, nonspecific symptoms, and unavailable Percutaneous Coronary Intervention-lab (PCI-lab). The factors associated with the timesaving effect were: prehospital ECG, when the patient was transported directly to the PCI-lab without going through the emergency room, prehospital notification, functioning teamwork, standardized working methods and protocols, organizational commitment with regular feedback to staff and skills training The conclusion is that factors associated with prolonged time consumption were prehospital long transport distances, nonspecific symptoms and unavailable PCI lab. The factors associated with time-saving effect were prehospital ECG, direct transport to PCI-lab without passing the emergency room, functioning teamwork with good communication, standardized working methods, organizational commitment with regular feedback and evaluation and competence training for relevant staff. Identifying factors that are time-saving and creating new strategies requires commitment and cooperation from all professionals who meet the patient.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4485 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Joelsson, Elin, Spiess, Maria |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds