Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet. Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78400 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Bergström, Jenny |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds