I denna avhandling studeras hur beslutsfattare tänker på förhållandet mellan det företag i vilket de arbetar och företagets omvärld. Avhandlingen syftar till att blottlägga "modeller" som beslutsfattare måste använda för att överhuvudtaget kunna hantera information om företagets omvärld. En viktig uppgift för beslutsfattare i företag är att försöka begripa hur det företag i vilket de arbetar förhåller sig till företagets omvärld. Detta eftersom varje företag är beroende av ett utbyte med sin omvärld. Men uppgiften är långt ifrån enkel, ty ett företags omvärld omfattar definitionsmässigt "allt" utanför företaget - kunder, leverantörer, konkurrenter, lagar, ränteläget, arbetsmarknadens villkor, politiska trender och mycket, mycket annat. Ingen kan emellertid tillgodogöra sig information om allt i omvärlden, därför att människans informationsbehandlingskapacitet är begränsad. Konsekvensen blir att beslutsfattare måste arbeta med förenklade "modeller" av företagets förhållande till omvärlden. Senare tids forskning har visat att många problem som företag räkar ut för kan förklaras med de modeller beslutsfattare använder - ibland blir modellerna alltför enkla och ibland tillåts modellerna att träda i kraft så automatiskt, att beslutsfattare inte är medvetna om vilken modell de använder. Ett par exempel där detta tycks ha varit fallet är gasolyckan i Union Carbides anläggning i Bhopal och rymdfärjan Challengers tragiska öde. Av denna anledning, dvs att beslutsfattares tänkande påverkar vad beslutsfattare gör och inte gör, framstår det som väsentligt att försöka undersöka hur beslutsfattares modeller egentligen ser ut. Det är just detta som är syftet med studien Omvärldsmodeller hos beslutsfattare. Studien handlar om beslutsfattare i svenska företag som har leveranser till fordonsindustrin som huvudsaklig verksamhet, det vill säga s k underleverantörer. I ett läge där fordonstillverkningen kännetecknas av många förändringar - inte minst övergången från massproduktion till "lean production" - samt i ett läge med ökande osäkerhet om vilka aktörer som egentligen skall vara delaktiga i framtidens fordonstillverkning, står beslutsfattarna i underleverantörsföretagen inför en betydande intellektuell utmaning: deras uppgift är att försöka begripa vad som händer i omvärlden. Men det är inte bara begriplighet som står på spel - de som inte kan anpassa sig till den nya tidens förändringar torde ha föga som motiverar deras fortsatta existens som underleverantörer. Studien visar att beslutsfattarna delvis uppträder i enlighet med vad man kan förvänta sig mot bakgrund av kognitiv teori - beslutsfattarnas modeller är förenklingar av verkligheten, exempelvis i så måtto att de innehåller en låg grad av samband mellan variabler, förhållandevis korta kausala kedjor som sammanlänkar variabler, få inslag av återföring mellan variabler, samt att modellerna fokuserar på ett par omvärldsdelar i det lokala företagets omedelbara närhet. Eftersom de företag där beslutsfattarna arbetar kännetecknas av att företagen ännu inte blivit föremål för den utslagning av leverantörer som ett flertal tidigare utredningar antyder att vi kan förvänta oss, och givet att vi tror att beslutsfattares modeller av omvärlden påverkar företagets beteende, kan resultatet tolkas som att det går att klara sig med enkla modeller. Men studien lyfter också fram ett antal egenskaper hos beslutsfattarens modeller som inte kan relateras till befintlig teori på ett tydligt sätt. Ett exempel är att beslutsfattarnas modeller ger uttryck för en kundorientering som vida överskrider det som rekommenderas inom ämnet marknadsföring. Ett annat exempel är att beslutsfattarna förefaller att ha en kluven inställning till vad konkurrens egentligen är. Kundorientering och konkurrens har onekligen kommit att bli allt viktigare begrepp i den strävan mot ökande marknadsorientering som vi ser inom både offentlig och privat sektor, såväl inom enskilda branscher som hela länder, men det tycks som om beslutsfattares syn på detta inte sammanfaller med vad vi tror oss veta från tidigare forskning - något som får betraktas som ett intressant kunskapsgap, därför att beslutsfattare i företag kommer att spela en central roll i genomförandet av ökad marknadsorientering. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hhs-897 |
| Date | January 1993 |
| Creators | Söderlund, Magnus |
| Publisher | Handelshögskolan i Stockholm, Marknadsföring, Distributionsekonomi och Industriell Dynamik (D), Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan (EFI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds