Skogen är en väsentlig del i Sveriges ekonomi och står för 10% av den totala varuexporten. Utöver att skogen bidrar finansiellt är det en resurs som påverkas starkt av klimatförändringar. Skogen kan ses som en obegränsad resurs om den hanteras rätt och därför är hållbarhetsredovisningen av särskild vikt för bolagen inom branschen. Förutom att varorna kan ersätta fossila material bidrar den även med att absorbera koldioxid. Om avverkningen inte sker hållbart försvinner dessa effekter och skadar istället klimatet. Skogsindustrin har en rad olika intressenter eftersom den påverkar klimatet i en sådan hög utsträckning. Den är en känslig och komplex bransch som generellt har ett lågt förtroende från konsumenter. Det leder till att företagen har ett stort ansvar att tillgodose intressenternas informationsbehov i deras hållbarhetsredovisning. Det är en komplex uppgift att uppnå balans mellan olika intressenters efterfrågan eftersom skogen påverkar både individer och samhället i stort. Däremot är det intressant att undersöka hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats över tid och om samhällsdebatten kring klimatet har bidragit med ett ökat fokus på miljön. Studiens syfte är att skapa förståelse för vad svenska börsnoterade skogsbolag rapporterar i hållbarhetsredovisningen och hur denna redovisning tillgodoser olika intressentgruppers informationsbehov. Det här för att bidra med kunskap om hur skogsbolagen prioriterar sina intressenters informationsbehov. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys och utgår från en deduktiv ansats. Tidigare forskning används som stöd för att kategorisera skogsbolagens hållbarhetsredovisningar. Genom det här bidra det till nya kunskaper om hur utvecklingen av rapporteringen ser ut inom branschen. Det globala ramverket Global Reporting Initiative används som referensram för kodningen tillsammans med tidigare forskning. Den kvalitativa innehållsanalysen sker genom att undersöka fyra börsnoterade skogsbolags hållbarhetsredovisningar för år 2011 och 2020. Studien undersöker utvecklingen med tio års intervall för att förändringen utläses tydligare över längre perioder. Studiens resultat visar på att det ökade intresset inom hållbarhet har skapat en förändring i skogsbolagens hållbarhetsredovisning. Resultatet framför hur kategorin miljöansvar har ökat kraftigt inom hållbarhetsredovisningen för de inkluderade företagen i studien. Utöver det här har studien visat på att både primära och sekundära intressenters informationsbehov tillgodoses, men att det också finns delar i hållbarhetsredovisningen som inte uppfyller deras efterfrågan. Resultaten visar på hur det finns en brist på ekonomiskt ansvar i hållbarhetsredovisningen inom skogsindustrin. Därför har studien funnit att informationsbehovet av miljörapportering är viktigare för de flesta intressenter. Studiens resultat ger dessutom stöd åt tidigare forskning som belyst att den etiska och positiva grenen av intressentteorin bör behandlas parallellt för att ge en rättvis bild av verkligheten Studiens slutsats är att hållbarhetsredovisningen hos de svenska börsnoterade företagen visade på att utvecklingen utifrån GRIs sex kategorier främst bestod av en ökning av kategorin miljöansvar. Det visade också att både år 2011 och år 2020 var fördelningen relativt ojämn då ekonomiskt ansvar har få observationer medans miljöansvar dominerar samtliga bolag båda åren. När rapporteringen presenteras enligt triple bottom line så är det en jämnare fördelning mellan miljöansvar och socialt ansvar. Däremot dras slutsatsen att information om miljön har utvecklats mest positivt enligt triple bottom line rapporteringen med. / Forests are an essential part of the Swedish economy and account for 10% of total exports of goods. In addition to contributing financially, forests are a resource that is strongly affected by climate change. Forests can be seen as an unlimited resource if managed properly and therefore sustainability reporting is of particular importance for companies in the sector. As well as being a substitute for fossil materials, it also helps to absorb carbon dioxide. If harvesting is not done sustainably, these effects disappear and instead damage the climate. The forest industry has a range of stakeholders because it has such a large impact on the climate. It is a sensitive and complex industry with generally low consumer confidence. As a result, companies have a major responsibility to meet the information needs of stakeholders in their sustainability reporting. Achieving a balance between different stakeholder demands is a complex task as forests affect both individuals and society at large. However, it is interesting to examine how sustainability reporting has evolved over time and whether the social debate on climate has contributed to an increased focus on the environment. The aim of the study is to gain an understanding of what Swedish listed forest companies report in their sustainability reports and how these reports meet the information needs of different stakeholder groups. This is to contribute knowledge on how forest companies prioritize the information needs of their stakeholders. The study method is a qualitative content analysis and is based on a deductive approach. Previous research is used to support the categorisation of forest companies' sustainability reports. Through this, it contributes to new knowledge about the development of reporting in the industry. The Global Reporting Initiative global framework is used as a frame of reference for the coding along with previous research. The qualitative content analysis is conducted by examining the sustainability reports of four listed forestry companies for the years 2011 and 2020. The study examines trends at ten-year intervals so that change is more clearly inferred over longer periods. The results of the study show that the increased interest in sustainability has created a change in the sustainability reporting of forestry companies. The results highlight how the category of environmental responsibility has increased significantly within the sustainability reporting of the companies included in the study. In addition to this, the study has shown that the information needs of both primary and secondary stakeholders are being met, but that there are also elements in the sustainability report that do not meet their demand. The results show how there is a lack of financial accountability in the sustainability reporting of the forest industry. Therefore, the study has found that the information needs of environmental reporting are more important for most stakeholders. Moreover, the results of the study support previous research that highlighted that the ethical and positive branches of the stakeholder theory should be treated in parallel to provide a fair picture of the reality The study concludes that the sustainability reporting of Swedish listed companies showed that the development based on the six GRI categories consisted mainly of an increase in the category of environmental responsibility. It also showed that in both 2011 and 2020 the distribution was relatively uneven, with financial responsibility having few observations while environmental responsibility dominating all companies in both years. When the reporting is presented according to the triple bottom line, there is a more even distribution between environmental and social responsibility. However, it is concluded that information on the environment has developed most positively according to the triple bottom line reporting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-28144 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ristov, Filip, Sörqvist, Martin |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0128 seconds