Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag. Studien har även som delsyften att skapa en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör, samt att bidra med underlag, dels till företag hur de ska bedriva sin hållbarhetsredovisning med kreditgivare i åtanke, men även till standardsättare vid utveckling av ramverk för hållbarhetsredovisning. Teoretisk utgångspunkt: Arbetet innehåller en referensram som innefattar ämnen som hållbarhetsredovisning, kvaliteten på informationen, extern granskning och kreditgivning. Arbetet innehåller också en teoridel där vi tar upp intressentteorin, legitimitetsteorin, signaleringsteorin och Carrolls CSR pyramid. Metod: För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av sju intervjuer med åtta personer som arbetar med kreditgivning till företag. Studien är gjord ur en hermeneutisk synvinkel där fokus har legat på att tolka respondenternas uppfattning av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet utifrån intervjuerna. Resultat och slutsatser: Studien visade att det finns individuella skillnader kreditgivarna emellan om vilket behov av hållbarhetsrelaterad information de har och det varierar därför hur användbara hållbarhetsredovisningarna är från kreditgivare till kreditgivare. Informationsbehovet för de individuella kreditgivarna visades i sin tur kunna bero på vilken nivå av ansvarstagande de befinner sig på, storleken på de lån och kunder de kommer i kontakt med, samt på vilken bransch deras kunder är verksamma inom. Vi kom fram till att kreditgivarna uppfattade att det finns utrymme för förbättring vad gäller kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna. Utifrån de samhällsekonomiska teorierna fann vi att kritiken mot hållbarhetsredovisningarnas kvalitet kan bero på att de riktar sig till flera intressenter och inte bara kreditgivare samt misstanken om att företag använder hållbarhetsredovisningarna av strategiska orsaker. Vi kom dock fram till att hållbarhetsredovisningarna håller en tillräckligt god kvalitet för att kreditgivarna ska kunna ha användning av dem. Däremot visade studien att kreditgivarna föredrog att inhämta informationen genom personlig kontakt med företaget framför hållbarhetsredovisningarna, vilket kan förklaras av kreditgivarnas interna struktur och redovisningsmiljön.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-94879 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Bredbacka, Christoffer, Ölmhagen, Oskar |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds