Forskning visar att ungdomar med typ 1 diabetes (T1D) har dubbelt så stor risk att drabbas av en ätstörning jämfört med ungdomar utan T1D. Dessutom ökar även mortalitet och morbiditet avsevärt hos ungdomarna med denna kombination. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad ungdomars upplevelser är i samband med ätstörningar och T1D. Dataanalysen genomfördes med inspiration från metoden innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visar kunskap från sju vetenskapliga artiklar. Efter tolkningen av resultaten i de vetenskapliga artiklarna formulerades fem teman: Social dimension, Fysisk dimension, Emotionell dimension, Triggerfaktorer och Coping. Resultatet gestaltade att stöd från familj och vänner upplevdes underlättande för ungdomarna, men även som ett ofullständigt stöd. Stödet från sjukvårdspersonalen upplevdes betydelsefullt. En del av ungdomarna upplevde negativa kroppsbilder, vilket föranledde till underdosering av insulin. Ätstörningarna kunde förorsaka depressiva känslor och samtidigt upplevd kroppskontroll. Stressade livssituationer kunde trigga igång ätstörningen. Upplevda copingstrategier som gav stöd i återhämtningen från ätstörningen var att dela sina erfarenheter med ungdomar i samma situation. Litteraturstudien visar att sjuksköterskan kan vara stödjande för ungdomar med T1D och ätstörningar genom att visa ett förhållningssätt i former av att vara lyssnande, icke dömande och visa tilltro. Litteraturstudien visar behov av ytterligare forskning för ett mer evidensbaserat kliniskt vårdande. / Research shows that adolescents with T1D runs a double risk of eating disorders compared to adolescents without T1D. Additionally, morbidity and mortality increases considerably at the combination. The aim of this literature study was to describe adolescents' experiences of living with T1D and eating disorders. The results in this literature study shows knowledge from seven scientific articles. Data analysis was inspired by content analysis. The results in this literature study shows knowledge from seven scientific articles. The interpretation resulted in five formulated themes: Social dimension, Physical dimension, Emotional dimension, Triggers and Coping. Results indicate that support originating from family, friends and healthcare professionals was experienced as facilitating, but also as an uncomplete support. Some adolescents experienced negative body images, which conduced to insulin omission. The eating disorders provided depressive feelings and simultaneously experienced body control. Stressed life situations could trigger eating disorders. Coping strategies which aided the recovery of eating disorders was sharing experiences with peers. This literature study indicate that nurses can be supportive for adolescents with T1D and eating disorders through approaching in forms of being listening, non-judging and trustful. This literature study display requirements of supplementary research for a more evidence based clinical caring.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-38852 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Englund, Stina, Hjelmqvist, Ida |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds