Den här studiens tar sin utgångspunkt i ett ökat intresse för unga muslimers trosbaserade samhällsengagemang i Sverige. Syftet är titta närmare på vad det är som gör att unga muslimer blivit intresserade av att bli engagerade i en trosbaserad samhällsorganisation och vilken betydelse engagemanget fyller för dem. Genom att fokusera på unga aktiva medlemmar i Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR), avser den här studien att besvara följande forskningsfrågor: (1) Vilka orsaker och faktorer ligger bakom de unga muslimernas beslut att engagera sig, och hur förhåller det sig till beslutet att engagera sig i SMFR?; (2) Vilken betydelse har engagemanget för ungdomarna?; och (3) Hur kan ovanstående svar öka vår teoretiska förståelse om unga muslimers engagemang och dess betydelse? Studien tar sin grund i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elva medlemmar på olika positioner i SMFR, där fokus har legat på ungdomarnas personliga berättelser. Det insamlade materialet har sedan analyserats med tematisk narrativanalys och har strukturerats i enlighet med teman som framkommit ur materialet. Materialet har sedan också diskuterats i relation till ett religionssociologiskt teoretiskt ramverk bestående av socialisationsteorin och en kombinerad narrativ teori bestående av Nancy Ammermans (2003) teori om narrativ förhandling mellan självbiografiska (individ) och offentliga (social aktör) narrativ, och Michael Bambergs (2004) teori om kontranarrativ. Resultatet visar att förklaringar till de unga muslimernas intresse går att finna både i betydelsen av den sociala kontexten - i ungdomarnas relation islam, från deras uppväxt (med aktiva föräldrar) och i deras möten med skolan och det svenska samhället – men också i vad som förmedlas i den här kontexten och hur ungdomarna förhåller sig till detta. Två narrativer som återkommande nämns i ungdomarnas berättelser är islam och svenskhet. Uppkomsten av engagemanget beskrivs som en balansgång mellan tillhörighet och motstånd. Studien visar också att engagemanget i SMFR kan tillskrivas praktiska och abstrakta betydelser som båda spelar viktig roll för att förstå dess funktion för ungdomarna. SMFR ses som en organisation som står för någonting som ungdomarna inte mött i tidigare engagemang och där de får med sig verktyg som gör att de får ökad kännedom om sig själva och och ett forum/plattform att agera – både i relation till den egna gruppen och i relation till samhället. Men ungdomarna lyfter också fram vikten av gemenskap och betydelsen SMFR:s starka visioner har. Detta tillsammans driver engagemanget framåt. Studiens teoretiska och metodologiska design både bekräftar och öppnar upp för nya frågor kring unga muslimers engagemang. Resultatet visar att socialisationsprocesser (både primär och sekundär) är en viktig del för att förstå hur intresse för engagemang uppstår, vilket bekräftar tidigare forskning, men reser också frågor kring betydelsen av att se till vad som förmedlas i dessa sociala miljöer och hur det kommer sig att en del narrativer känns mer attraktiva än andra. Men studien visar också att fokus på narrativer genererar nya intressanta frågor kring unga muslimers sätt att reflektera kring identitet och tillhörighet i Sverige. Att diskutera SMFR som företrädare för ett kontranarrativ öppnar upp för nya sätt att se hur unga muslimers engagemang både kan vara ett alternativ för dem som individer och grupp, men också utmana dominerande offentliga narrativer om svenskhet och islam. Studien ger ett par exempel på hur detta kan studeras närmre i nya studier.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-242570 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Törning, Lenita |
| Publisher | Uppsala universitet, Teologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds