Psykisk ohälsa bland unga ökar ständigt, tillsammans med de mediala debatterna kring ämnet. Media har en stark maktposition varför det är av vikt att kritiskt utforska massmedias framställning av det ökade folkhälsoproblemet. Syftet med studien är att studera hur svensk dagspress framställer psykisk ohälsa bland ungdomar under en ettårsperiod. Till detta används den kritiska diskursanalysen för att utforska relationen mellan språkanvändning och upprätthållandet av maktförhållanden i samhället, samt att undersöka om det är ungdomar eller sakkunniga som kommer till tals kring ämnet. Den insamlade empirin delas in i tre huvudsakliga diskurser; välfärdsdiskursen, den postmoderna diskursen samt den individualistiska diskursen. Välfärdsdiskursen visar hur det svenska välfärdssamhället misslyckas i sitt ansvar att täcka upp medborgarnas behov kring psykisk ohälsa. Den postmoderna diskursen framhäver hur ungdomarna i hög grad utsatts för strukturella stressorer i form av bland annat högre utbildning- och arbetsmarknadskrav samt sociala mediers ständiga informationsflöde. Vidare presenterar den individualistiska diskursen hur samhälleliga orsaker till psykisk ohälsa bör lösas med hjälp av individuella interventioner. I resultatet upptäcktes en avsaknad av en förebyggande diskussion, istället dominerar ett symptominriktat angreppssätt. Inom alla diskurser är det sakkunniga och professionella som till största del kommer till tals kring frågan, vilket speglar ungas utsatthet och låga maktposition i samhället. Detta återspeglar och återspeglas av kulturella trender vilket i sin tur påverkar politiska ageranden och dess funktion för det sociala arbetets praktik. / Mental illness among young people is a constantly increasing problem that affects the media debate regarding the subject. Media has a strong position of power in the society today, which makes it important to critically explore its production of the expanding health problem. The aim of the study is to investigate how Swedish newspapers portraits mental illness among young people during a one-year period. The critical discourse analysis is used to explore the relationship between the use of language and the maintenance of the unequal distribution of power in the society. Furthermore, it is used to analyse if it is experts or young people who gives a voice in the matter. The result is divided in three main categories; the welfare-discourse, the postmodern discourse and the individualistic discourse. The welfare-discourse revealed how the Swedish welfare state fails regarding its obligations to cover all citizens needs regarding mental health issues. The postmodern discourse featured a society where young people are highly exposed to structural stressors as higher demands in the education and labour market and the stress enchanted by social media. The individualistic discourse presented how social causes are to be solved by individualistic interventions. The result in general showed a lack of preventive approach regarding solutions to the problem. Within all discourses, experts and professionals were the ones who mainly got a voice in the matter, which mirrors the young people’s lack of power in relation to experts. This reflect and reflects cultural trends which further leads to influence political interventions and therefore social work practices.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-43029 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Modin, Sanna |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds