Denna studie syftar till att analysera hur upplåtelseformer i relation till inkomstnivåer kan påverka boendesegregationen i Uppsala tätort. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt en analys av dokument och publikationer från Uppsala kommun, kommer studien jämföra Uppsala tätort med andra större tätorter i Sverige med avseende att se hur upplåtelseformer ser ut i Uppsala tätort. I denna uppsats studeras hur relationen mellan andelen av olika upplåtelseformer i ett bostadsområde är relaterat till andelen av befolkningen i olika inkomstgrupper. För att visa på skillnader har data över Demografiska statistikområden (DeSO) från SCB använts där varje DeSO har mellan 700 och 2700 invånare. I undersökningen har bara data över centralorter hämtats och analyserats. Landsbygd och bebyggelsekoncentrationer har lämnats utanför denna studie. Studiens resultat visar på att Uppsala tätort har en hög andel bostadsrätter i jämförelse med genomsnittet av de största tätorterna i Sverige, samt i jämförelse med specifika utvalda storstäder i Sverige. Tidigare forskning kring ämnet visar på att en låg beblandning av upplåtelseformer som hyresrätter, bostadsrätter, och äganderätter kan ha en negativ påverkan på boendesegregation då människor från olika socioekonomiska bakgrunder inte blandas geografiskt i staden, vilket i sin tur bidrar till att boendesegregationen ökar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-524395 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Hedquist, Filip |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0169 seconds