Coronaviruset har inneburit att kontorsanställda runt om i Sverige gått över till att arbeta på distans. Syftet i den här studien är att undersöka kontorsanställdas subjektiva upplevelser av distansarbetet för att se hur det påverkat dem. Tidigare studier har undersökt distansarbetets påverkan i följd av coronaviruspandemin, dock gjordes dessa studier under de allra tidigaste stadier av pandemin. Detta gör ämnet mer intressant eftersom upplevelserna kan ha förändrats på grund av dessa långdragna restriktioner under pandemin. I den här studien används teorierna Job Demands-Resources Model samt Work-life balance för att identifiera de anställdas upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser, där fokuset läggs på engagemang och utmattning, samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vi undersökte även respondenternas strategier kring dessa teorier för att ge studien ett större syfte. Studien är av kvalitativt slag - semistrukturerade intervjuer gjordes på nio anställda inom nio olika organisationer där alla respondenter arbetade helt eller delvis på distans. I empiri och analys visade vi att respondenterna hade skilda upplevelser kring arbetskrav, och att en del arbetsresurser var mer betydelsefulla än andra. Framför allt var det sociala stödet en viktig resurs för att hantera kraven, där det mest påtagliga kravet i följd av distansarbetet var arbetsbelastning. Vi visade även att en ökad flexibilitet var den största fördelen med distansarbetet, vilket hade positiv effekt på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna upplevde dock betydligt utsuddade psykiska gränser. Till sist presenterade vi respondenternas strategier för arbetskrav och arbetsresurser, där det återigen var det sociala stödet som var väsentligt. För balansen mellan arbetsliv och privatliv var det tydliga arbetsplatser i hemmet som visade ha störst positiv effekt både fysiskt och mentalt. Slutsatserna som kunde dras var att påverkan på utmattning var någorlunda positiv jämfört med tidigare, mestadels för att respondenterna upplever mindre stress och mindre distraktioner när de arbetade hemifrån. Däremot har de flesta respondenterna upplevt lägre motivation och engagemang, främst på grund av försämrat socialt stöd. Upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser har förvärrats i allmänhet, i följd av att hanteringen av vissa arbetskrav blivit mer problematiska samt att det sociala samspelet försämrats. När det gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv så var upplevelserna mestadels positiva, i synnerhet flexibiliteten som var förbättrad i följd av ökad autonomi. Tillgängligheten har ökat men visade sig vara mestadels positiv för individens balans. Utsuddade gränser var dock försämrade och skulle kräva mer fokus i framtida forskning. Att söka socialt stöd var den viktigaste strategin för att hantera arbetskrav och upprätthålla arbetsresurser. De viktigaste strategierna för arbetslivsbalans var att anordna ett kontor i hemmet, ha god planering, samt att lämna allt arbetsrelaterat efter arbetstid. / Due to the coronavirus pandemic, many office employees in Sweden have switched to working remotely. The purpose of this study is to examine the office employees’ subjective experiences of telework to see how it has affected them. We used the Job Demands-Resources Model and Work-life balance theory to identify employees’ experiences regarding job demands and job resources, focusing on engagement and exhaustion, and the work-life balance. We also examined the employees’ strategies around the two theories to give the study a more important purpose. Semi-structured interviews were performed on nine remote-working employees within nine different organisations. The empirical results show that the respondents had different experiences of job demands, and that some job resources were more significant than others. We also showed that increased flexibility was the biggest advantage of teleworking, which had a positive effect on the work-life balance. The conclusions that could be drawn were firstly that the impact on exhaustion was somewhat positive compared with before the pandemic, mostly because the respondents experience less stress and less distractions when working from home. However, most respondents have experienced lower levels of engagement, primarily due to reduced social support. Experiences regarding job demands and job resources have deteriorated in general. The experiences regarding work-life balance were mostly positive, where above all the increased flexibility was the root cause. Seeking social support was the most important strategy for managing job demands and maintaining job resources. The most important strategies for work-life balance were to arrange an office in the home, good planning, and to leave everything work-related after working hours.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-447888 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Ehrenborg, Fredrik, Fredriksson, Alexander |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds