Adhd är idag vanligt förekommande och flera studier bekräftar att andelen individer som får diagnosen adhd ökar. I genomsnitt är det 6-9 % av alla barn över hela världen som idag får diagnosen adhd. En tidig diagnos anses vara avgörande för att möjliggöra lämpliga insatser och behandling. Avsaknad av forskning om huruvida en tidig diagnos som barn har betydelse för individens välbefinnande senare i livet är dock stor. Syftet med denna studie har varit att undersöka om där finns ett samband mellan en tidig diagnos och ett ökat välbefinnandet i vuxen ålder samt om det ökar möjligheten attetablera sig på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med kvantitativ ansats och riktade sig till unga vuxna i ålder 20 till 26 år med en adhd-diagnos. Totalt ingick 35 deltagare i studien. Pearsons korrelationskoefficient beräknades för att identifiera samband mellan ålder vid diagnos och välbefinnande i ung vuxen ålder. Resultatet visade på en signifikant negativ korrelation mellan de två variablerna, r(31) = -0.602 , p< .001, vilket ger ett visst stöd för hypotesen att en tidig diagnos har en positiv inverkanpå välbefinnandet som ung vuxen. / Several studies confirm that the proportion of individuals diagnosed with ADHD in the world is increasing. As many as 6-9% of all children worldwide are diagnosed with ADHD. An early diagnosis is considered as crucial to enable appropriate interventions and treatment. However, there is a lack of research on whether an early diagnosis as a child has a positive impact on the individual's well-being later in life. The purpose of this study has been to investigate whether there is a relationship between an early diagnosis and an increased well-being in adulthood and whether it also increases the possibility of establishing oneself in the labor market. The study was conducted with a quantitative approach and was aimed at young adults aged 20 to 26 years who have an ADHD diagnosis. The study included 35 participants. Pearson's correlation coefficient was calculated to identify the relationship between age at diagnosis and well-being in young adulthood. The results showed a significant negative correlation between the two variables, r (31) = -0.602, p <.001, which provides some support for the hypothesis that an early diagnosis has a positive impact on well-being as a young adult.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-110201 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Holm, Jens, Schreiber, Anna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0171 seconds