Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjälp i form av chatt i två organisationer. Vår frågeställning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svårigheter när hjälpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontärernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var även intresserade av att ta reda på hur volontärerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars välmående, samt vad volontärerna anser är de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjälp i form av chatt i de två organisationerna vi undersökte. Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med åtta informanter som arbetar som stödgivare de två organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ”först till kvarn”, dvs. att alla volontärer i de två organisationerna blev tilldelad information om möjligheten att delta i studien. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av färgkodning fokus låg på våra huvudteman och frågeställningar. Vår uppsats blev indelad i fyra huvudsakliga begrepp som är onlinehjälp, välmående, identitet och integritet. Dessa fyra begrepp kom vi fram till efter en genomgång av tidigare forskning kring onlinehjälp. I vår resultatdel har vi baserat resultaten på dessa fyra begrepp. Vår undersöknings huvudsakliga resultat visade att de främsta fördelarna med onlinehjälp i form av chatt för stödsökande enligt volontärernas perspektiv är anonymiteten, lättillgängligheten och även möjligheten att uttrycka sig i skrift. Studiens resultat visade att svårigheten med att hjälpen utförs online också är anonymiteten, detta dock endast för stödgivarna då man går miste av kroppsspråk, röstläge och emotioner i det virtuella rummet. Vi kom i vårt resultat fram till att volontärerna försöker bidra till ungdomars välmående genom att inte döma, utan istället stötta, lyssna och rådgiva ungdomarna med hjälp av den kunskap de fått i form av en utbildning innan de börjar arbeta som stödgivare. Volontärernas svar på de vanligaste problemen som ungdomarna har då de söker sig till undersökningens samtliga organisationers chattverksamheter är känslan av ångest och förvirring, stress, utanförskap och bråk i hemmet. Organisationernas målgrupp är ungdomar mellan 13-23 år och är den ålder då det kan uppstå en identitetskris. Identitetskrisen har vi förklarat utifrån Berger och Luckmanns teori om socialisationsprocessen, då de menar att en krock kan uppstå mellan den primära- och den sekundära socialissationen vilket kan skapa en kris som kan jämföras med en identitetskris. Vi kom fram till att anonymiteten är den främsta fördelen med onlinehjälp i form av chatt, vi har därför valt att applicera Goffmans teori om regioner på detta resultat där det virtuella rummet är den bakre regionen och där det fysiska rummet är den främre regionen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-77208 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Ling, Pamela, Metsar, Maria |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds