Syfte: Trä är ett förnyelsebart material som bidrar till mindre miljöpåverkan än andra material. Klimatförändringen leder till ökad nederbördsmängd som ställer högre krav på beständighet hos fasader, samtidigt ska ytterligare miljöpåverkan undvikas i bästa mån. Denna rapport utreder modifierat trä, ett sätt att förbättra träs beständighet som inte kräver underhåll och är ett alternativ för framtiden. Målet är att jämföra tre modifieringsmetoder, acetylering, furufrylering och värmebehandling, med cederträ beträffande beständighet, miljöpåverkan, kostnad och utseende för att öka användandet av modifierat trä som trärent fasadmaterial. Metod: Litteraturstudie visade på forskningsfronten för modifieringsmetoderna och dokumentanalysen gav kompletterande data om produkternas miljöpåverkan, utseende och beständighet. Intervjuer gav inblick i aktörernas roller vid valet av fasadmaterial samt klargjorde kostnader för metoderna. Ytterligare intervjuer gav kompletterande data till dokumentanalysen och visade skillnaden mellan beständighet och miljö- påverkan för modifieringsmetoderna. Observationer gjordes för värmebehandlat trä och furfurylerat trä. Resultat: Arkitekter och förvaltare har en stor påverkan på valet av fasad men det är beställaren som fattar beslut. För beställaren är priset den viktigaste parametern och därför skulle de flesta byggherrar välja värmebehandlat trä, det billigaste alternativet. Dock rangordnade de flesta miljöpåverkan som den viktigaste parametern som visar på att aktörerna går mot att använda metoder som är bra för miljön. Acetylerat trä visade sig vara det alternativet som forskare föredrar ur beständighetssynpunkt. Det är viktigt att veta vilka parametrar som är väsentliga för byggnaden och utifrån dem avgöra om fasaden är värd kostnaden som modifierat trä medför. Konsekvenser: Att använda modifierat trä är dyrt, men ett billigare alternativ än cederträ. Aktörerna tycker dig se en framtid för dessa metoder, men eftersom metoderna är dyra är marknaden begränsad till nischade beställare eller detaljplaner och främst användbara i mindre projekt. För att öka användandet av modifierat trä krävs större kunskap på marknaden, flera referensobjekt som kan hjälpa beställare att välja metoden samt tid och pengar i projekt för att utvärdera och välja modifierat trä. Begränsningar: Dokumentanalysen gav användbar empiri, men utbudet var begränsat då det fanns gott om information om vissa behandlingsmetoder och mindre om andra. Intervjuerna gav mycket empiri men visade på en okunskap om metoderna ute i branschen, trots avgränsningen till aktörer som aktivt arbetar med trä i byggnaden, vilket gjorde sista frågeställningen svårbesvarad. Överlag är en begränsning att det endast finns ett fåtal fasader med modifieringsmetoderna att utreda, vilket gjorde observationerna svåra.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-31587 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Andersson, Annie, Matic, Tamara |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds