Syfte: Trä är ett förnyelsebart material som bidrar till mindre miljöpåverkan än andra material. Klimatförändringen leder till ökad nederbördsmängd som ställer högre krav på beständighet hos fasader, samtidigt ska ytterligare miljöpåverkan undvikas i bästa mån. Denna rapport utreder modifierat trä, ett sätt att förbättra träs beständighet som inte kräver underhåll och är ett alternativ för framtiden. Målet är att jämföra tre modifieringsmetoder, acetylering, furufrylering och värmebehandling, med cederträ beträffande beständighet, miljöpåverkan, kostnad och utseende för att öka användandet av modifierat trä som trärent fasadmaterial. Metod: Litteraturstudie visade på forskningsfronten för modifieringsmetoderna och dokumentanalysen gav kompletterande data om produkternas miljöpåverkan, utseende och beständighet. Intervjuer gav inblick i aktörernas roller vid valet av fasadmaterial samt klargjorde kostnader för metoderna. Ytterligare intervjuer gav kompletterande data till dokumentanalysen och visade skillnaden mellan beständighet och miljö- påverkan för modifieringsmetoderna. Observationer gjordes för värmebehandlat trä och furfurylerat trä. Resultat: Arkitekter och förvaltare har en stor påverkan på valet av fasad men det är beställaren som fattar beslut. För beställaren är priset den viktigaste parametern och därför skulle de flesta byggherrar välja värmebehandlat trä, det billigaste alternativet. Dock rangordnade de flesta miljöpåverkan som den viktigaste parametern som visar på att aktörerna går mot att använda metoder som är bra för miljön. Acetylerat trä visade sig vara det alternativet som forskare föredrar ur beständighetssynpunkt. Det är viktigt att veta vilka parametrar som är väsentliga för byggnaden och utifrån dem avgöra om fasaden är värd kostnaden som modifierat trä medför. Konsekvenser: Att använda modifierat trä är dyrt, men ett billigare alternativ än cederträ. Aktörerna tycker dig se en framtid för dessa metoder, men eftersom metoderna är dyra är marknaden begränsad till nischade beställare eller detaljplaner och främst användbara i mindre projekt. För att öka användandet av modifierat trä krävs större kunskap på marknaden, flera referensobjekt som kan hjälpa beställare att välja metoden samt tid och pengar i projekt för att utvärdera och välja modifierat trä. Begränsningar: Dokumentanalysen gav användbar empiri, men utbudet var begränsat då det fanns gott om information om vissa behandlingsmetoder och mindre om andra. Intervjuerna gav mycket empiri men visade på en okunskap om metoderna ute i branschen, trots avgränsningen till aktörer som aktivt arbetar med trä i byggnaden, vilket gjorde sista frågeställningen svårbesvarad. Överlag är en begränsning att det endast finns ett fåtal fasader med modifieringsmetoderna att utreda, vilket gjorde observationerna svåra.

Gran och tall är de vanligaste barrträden i Sverige. Tack vare import från andra länder har kontakt med andra träslag som inte växer i Sverige uppstått. Dessa nya träslag väcker ett intresse att vilja skapa fasader med de nya träslagen. Studiens syfte är att jämföra behandlade träfasader med två obehandlade ädelträslag gällande kostnad och beständighet. Behandlingarna som har studerats är järnvitriol samt akrylatfärg och ädelträslagen som valts är jättetuja (Thuja Plicata) och sibirisk lärk (Larix Sibirica). Då det vanligaste underlaget för akrylatfärg är gran och furu har även dessa träslag behandlats i rapporten. Målet är att komma fram till vilket ädelträ som är mest lämpligt i förhållande till en behandlad fasad. Studien har genomförts genom att studera litteratur och dokument samt intervjua en arkitekt, en bebyggelseantikvarie, en forskare, en färghandlare och en produktchef från en träleverantör. Respondenternas svar vid intervjuerna behandlar bland annat osäkerheten vid att använda ett relativt nytt träslag i Sverige som fasad. Flera av dem tar även upp att en obehandlad träfasad kommer att få färgförändringar med tiden och det är svårt på att förhand veta vilken färg fasaden kommer att anta och om den åldras jämnt. Järnvitriol är en behandling som ger träet ett väderpinat uttryck snabbare än den naturliga patineringen. Dock skyddar behandlingen inte träet till skillnad från akrylatfärgen som ger träet ett extra skydd mot yttre påverkan. Skillnaden mellan ceder och lärk är stor i vissa avseenden, bland annat är det ena träslaget mer sprickbenäget och har kortare livslängd. Fördelen med en obehandlad träfasad, jämfört med en fasad målad med akrylatfärg, är att en rätt konstruerad obehandlad träfasad kräver väldigt lite underhåll till skillnad från akrylatfärgens underhållsintervall på 10–15 år. Kostnadsmässigt är det ganska stor skillnad beroende på vilken typ av fasad som väljs. Det viktiga för en träfasad är att den får möjlighet att torka ut ordentligt efter nederbörd. Ett takutsprång är även en fördel både vad gäller en behandlad och obehandlad fasad. Träslagen rapporten behandlar är alla lämpliga att använda som fasad men då de har olika egenskaper passar behandlingarna olika bra med respektive träslag.

Mariefred är en stad där tiden stått stilla, men som drastiskt skiftar skepnad mellan olika säsonger. För att skapa en byggnad som används även under vinterhalvåret, då Mariefreds turistsäsong är som mest avlägsen, inkorporerar hotellet i Mariefred även ett bibliotek och samlingslokaler för invånarna i staden. Rummens interiöra gestaltning tar konceptuell inspiration från stadens mest prominenta byggnad, Gripsholms Slott. Hotellets plan utvecklades i undersökningen av slottets flera separata entréer och flöden, som vävs samman på bestämda punkter skapas fluxuösa förhållanden mellan besökarna och upplevelsen av byggnaden kommer variera mellan besökarna. Även de enskila hotellrummen är designade för att skapa en känsla av en resa mellan överblickbarhet och fragmentariska utblickar, mellan kontakt med världen utanför och avskildhet. Flera mindre huskroppar ryms inom en större, samlas kring en innergård, dit alla verksamheter - hotellets rum, restaurangen, biblioteket, personalutrymmena - relaterar. Hela byggnaden bildar en mur kring gården, en porös vägg som ger plats åt dess olika verksamheter. Känslan av att passera flera skikt och filter när besökaren rör sig genom byggnaden gör att denna vägg blir mer påtaglig för besökaren och ger den många interiöra skepnader, där besökaren hela tiden växlar mellan att ana byggnadens exteriöra gestalt och gatulivet utanför och att omfamnas av dess inre värld. / Mariefred is a town where time has stood still, but where seasonal changes are major between the summer and winter. To create a building that hosts long term activities and is used throughout the year, and not only during the busiest tourist season, the building also includes an additional set of spaces for a library and community halls for the citizens of Mariefred, as well as the hotel and related restaurant.  The concept for the interior spaces was created the inspiration from the town's most prominent building, Gripsholm Castle. The plan of the hotel derived from the investigation of the castles's multiple entrances and intricate movement patterns, that are partially intertwined, creating fluctuating relationships between the residents and in relation to the building itself, making every persons experience vary from the others. The separate hotel rooms are designed to stage a shift between a sense of overview and that of separated fragments, between contact with the outside world and total secludedness. Several smaller houses dwells within a larger one, gathering around a courtyard, to which all the activities - the hotel rooms, the restaurant, the library, the staff spaces - relates. The building creates a wall around the courtyard, a porous wall that gives way and gives room to the different activities inhibiting it. The feeling of transgressing a number of layers and filters as the visitor passes through the building makes the notion of this wall more palpable, as the visitor sometimes can discern the internal life and exterior shape of the building and other times is embraced by It's inner world.

This bachelor thesis has been performed as a literature study and consists of pros and cons considering test methods, sustainability, cost efficiency, legislation and environmental effects of flame-retardant wooden façades. The study also handles the possible consequences from the lack of permanency of the flame retardants in wooden façades due to leaching. Wood is a construction material with unique possibilities regarding the environmental aspect since it is renewable. For a matter of fire safety, the usage of wooden façades brings several challenges that must be considered during the projection of a building. Wood is a flammable material which increases the risk of fire spread along the façade. According to "Boverkets Byggregler, BBR" a Swedish collection of construction regulations, wooden façades must be protected when used in non-sprinkled buildings with three or more floors. Flame retardants in forms of fire impregnation and anti-flammability paint are therefore used as protection of the wooden façades. Façades main task is to protect the inner parts of the building from tough outdoor weather conditions which makes the façades vulnerable for leaching of the fire impregnation and anti-flammability paint which can affect the fire properties negatively over time. There are several ways of testing the fire resistance of wooden products. The regulations in BBR for using wooden façades in buildings with three of more floors without sprinklers, states that the product must be tested and approved according to SP Fire 105. A test method that does not takes in consideration that the flame retardants might decay over time, but there are other methods for testing and classing the permanency of the flame retardants. DRF classification EXT (Durability Reaction to Fire for External use) can be accomplished by using the European test method EN 16755 that exposes the wooden façade too accelerated weathering by cycles of watering and dry outs. Although this is not something that are clearly stated in Swedish regulations but is used as a quality stamp or guideline by manufacturers. The results from foreign weathering methods differs to the results generated through weathering methods by the Nordic method NT Fire 054. The results from the Nordic method turned out to be the least conservative of the ones tested. A relation between time to ignition, amount of cycles and time per cycle was observed for all test methods, but which method that are most precise has not been determined. Results from previous studies where products were exposed to natural and accelerated weathering has been compiled. The results suggest that several products do not meet the requirements of DRF class EXT, mainly due to the cause of leaching of the flame retardants. The regulations in BBR is in this study considered too vague due to the lack of distinct demands of how to acquire permanency of the fire protection for wooden façades. It was also acknowledged that the most common fire retardants have a minimal negative impact on the environment due to leaching. Fire impregnated wooden façades stands economically strong on the market compared too other construction materials. The benefits of using wood as a construction material is that its lifecycle has low emissions of carbon dioxide, is more energy efficient and is aesthetically appealing. The disadvantage of using wood as a construction material is that it is flammable regardless which type of protection that is used which entails austere building regulations compared to diverse façade materials.

1994 ändrades den svenska lagstiftningen så att trä blev tillåtet i byggnader över tvåvåningar. Det finns vissa funktionskrav som ska uppfyllas för brandsäkerhet. Dettaarbete innehåller intervjuer med aktörer från byggbranschen som berör deras ochandra aktörers kunskapsnivå i ämnet. Möjligheter att bygga högt med träfasadpresenteras. Studien visar att flera möjligheter för att använda träfasader i höga husges i Boverkets byggregler. Olika aktörerna i byggbranschen uppfattar att de självahar goda kunskaper men att kunskapsbrister i branschen gällande brandskyddskravfinns. / The Swedish legislation of building code was changed in 1994, allowingconstruction of wooden buildings over two floors. To do so there are certainfunctional requirements that must be fulfilled to obtain fire safety. This studydetermines the level of knowledge of different contractors in the constructionindustry in the subject through interviews. The possibilities of using wooden facadesin high-rise building are also presented. The study shows that several possibilities touse wooden facades i high rise buildings are possible according to the legislation.Contractors in the industry consider their knowledge to be sufficient but believesthere is a general lack of knowledge in the industry regarding fire safetyrequirements.