In a world where computers are a part of most people's everyday life, learning how to instruct one to perform time consumingand/or complex tasks is beneficial. Visual programming languages aim to make the experience for people programmingcomputers the best it can be by bypassing some of the issues of syntax and translation from mental plan to executable program. However, text-based languages come out on top when it comes to the programming languages most used. This paper aims at finding the strengths and weaknesses of teaching a visual programming language to novices in order to contribute to the otherwise lacking empirical evidence within the field of teaching computer programming. The methods used in order to collect data and answer the research question took inspiration from methods used in ethnomethodology. These methods were: observation through participation within a group of programming novices and semi-structured interviews with programming tutors. What can be seen from the study is that visual programming languages offer a quick introduction to the world of programming that in many ways plays down the difficulties within the area by making programming playful and creative. On the other hand, the boundaries of the language are quickly reached and require the students to switch to a text based language. Also, the visual programming language did not help the students learn how to plan and troubleshoot theirprograms. When progressing to a text-based programming language where planning and troubleshooting are required steps ofthe process this may become troublesome. / I en värld där datorer är en del av människors vardag är det fördelaktigt att lära sig att instruera datorer att utföra tidskrävandeoch/eller komplexa uppgifter. Visuella programmeringsspråk syftar till att göra upplevelsen för personer som programmerar så bra som möjligt genom att minska fokuset på syntax och översättning från mental plan till körbart program. Men de mest använda programmeringsspråken är idag de textbaserade språken och inte de visuella. Denna uppsats syftar till att hitta styrkor och svagheter i att lära ut ett visuellt programmeringsspråk för nybörjare för att bidra till bristen på empiriska bevis inom området datorprogrammeringsundervisning. De metoder som användes för att samla data och svara på forskningsfrågantog inspiration från metoder som används inom ethnomethodologi. Dessa metoder var: observation genom deltagande i engrupp av programmeringsnybörjare samt halvstrukturerade intervjuer med programmeringshandledare. Vad som kan konstaterats från resultatet samt diskussionen är att visuella programmeringsspråk erbjuder en snabb introduktion till programmeringsvärlden och på många sätt avdramatiserar området genom att göra programmeringen lekfull och kreativ. Negativa aspekter av att använda visuella programmeringsspråk är å andra sidan att gränserna för språket snabbt nås och kräver att studenterna byter till t.ex. ett textbaserat språk. Det visuella programmeringsspråket hjälpte inte heller eleverna att lära sig att planera och felsöka sina program. När man går vidare till ett textbaserat programmeringsspråk där planering och felsökning krävs steg i processen kan det bli besvärligt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-209241 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hjorth, Maria |
| Publisher | KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds