Svenska sjöars trofistatus delas upp i fyra olika statusar; oligotrofa, mesotrofa, eutrofa och hypertrofa. Försurning och övergödning är vanligt, till följd av antingen naturliga eller antropogena orsaker. Syftet med studien var att undersöka hur plankton (biodensitet) samvarierar med olika kemiska och fysikaliska parametrar (pH, konduktivitet, vattenfärg, turbiditet, siktdjup, Tot-N och Tot-P) i 20 skånska sjöar, samt hur biodensiteten skiljer sig mellan trofistatusarna. Syftet var även att bedöma sjöarnas tillstånd utifrån parametrarna, plankton som bioindikator, tidigare miljöövervakningar och bedömningsgrunder. Studienomfattade fältarbete där vatten- och planktonprov samlades in och vattenanalyser av siktdjup, pH och konduktivitet utfördes. På labb analyserades biodensiteten genom flödescytometri, planktonartbestämning genom mikroskopering och analyser av vattenfärg, turbiditet, Tot-N och Tot-P. En databasanvändes för att bedöma sjöarnas trofistatus och som kontroll vid analys av biodensiteten mellan trofistatusarna. Statistiska analyser utfördes för att analysera data. Biodensiteten kan förklaras till 71,1% av både vattenfärg och Tot-P. Multikollinearitet kan ha bidragit till ett felaktigt icke-signifikant samband mellan biodensitet och parametrarna turbiditet och Tot-N. Biodensiteten skiljde sig inte signifikant åt mellan trofistatusarna, vilket kan bero på provstorleken. De tidigare bedömningsgrunder och de nya av vattendirektivet skiljde sig åt för några parametrar. En uppmaning är att studera skånska sjöar med vattendirektivets bedömningsgrunder för att bibehålla en god miljöövervakning och uppnå miljömålen, och att lägga till konduktivitet samt återinföra turbiditet och vattenfärg i bedömningsgrunderna. / Swedish lakes’ trophy status is divided into oligotrophic, mesotrophic, eutrophic, and hypertrophic. Acidification and eutrophication are common, due to either natural or anthropogenic causes. The purpose of the study was to investigate how plankton (biodensity) covaries with chemical and physical parameters (pH, conductivity, watercolor, turbidity, visibility depth, Tot-N and Tot-P) in 20 lakes in Skåne, and how the biodensity differs between trophy levels. The purpose was also to assess the lake conditions based on the previously mentioned parameters, previous environmental monitoring, and assessment criteria. The study included fieldwork where water samples were collected, and water analyzes of visibility depth, pH and conductivity were performed. In the lab, plankton was analyzed by flow cytometry and microscopy,and watercolor, turbidity, Tot-N and Tot-P by water analyses. A database was used to assess the lakes’ trophy status and as a control when analyzing the biodensity between the trophy statuses. Statistical analyzes were performed to analyze data. 71,1% of the biodensity’s variation was explained by watercolor and Tot-P. Multicollinearity may have contributed to an incorrectly insignificant correlation between biodensity, turbidity and Tot-N. The biodensity did not differ between the trophy statuses, which mightdepend on the sample size. The previous assessment criteria and the new ones of the Water Framework Directive (WFD) differed for some parameters. A recommendation is to study lakes in Skåne with the WFD’s assessment criteria to maintain a good environmental monitoring and to achieve the environmental goals, and to add conductivity and reintroduce turbidity and watercolor into the assessment criteria.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-22270 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Johannesson, Marlene |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds