Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva. Undersökningen visar att det finns en diskrepans mellan språkbruket i de artiklar som publicerats innan 2010 och de som publicerats efter tidpunkten. Det visar sig också vara så att Julian Assange och Wikileaks kopplas samman i större utsträckning före och efter 2010. Den största förändringen i språkvalet är ett större ifrågasättande av trovärdighet och motiv för materialsläpp vad gäller Wikileaks, som går parallellt med en beskrivning av Assange som blir allt mer opersonlig efter 2010. Organisationen fortsätter att vara en källa för DN och TT men i synnerhet deras motiv och trovärdighet ifrågasätts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-102289 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Ellsäter, Åsa |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Culture, society, media production |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds