Syftet med denna kunskapsöversikt var att belysa olika aspekter av det kunskapsläge som finns idag sett till icke-suicidalt självskadebeteende bland unga kvinnor. Uppsatsens frågeställning var: Hur konstrueras och beskrivs ämnet icke-suicidalt självskadebeteende hos unga kvinnor i valda delar av forskningslitteraturen? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt som består av 11 primärdokument och resultaten analyserades med hjälp av en socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att kvinnor är överrepresenterade vad gäller icke-suicidalt självskadebeteende med fokus på att skära/rispa sig, men att det kan bero på vad forskaren väljer för inkluderings- och exkluderingskriterier i sin studie. Primärdokumenten vittnar om olika orsaker till varför unga kvinnor avsiktligen skadar sig själva, såväl inre som yttre faktorer är avgörande och samspelar med varandra. De unga kvinnorna upplevde att skärandehandlingen var ett effektivt sätt att hantera negativa känslor och att känna emotionell lättnad. Det fanns en stark korrelation mellan självskadehandlingar och dysfuntionella familjeförhållanden. Att självskada genom att skära samt rispa sig blev ett sätt att kanalisera svåra känslor men även att kommunicera med omgivningen då de unga kvinnorna inte lärt sig att på ett mer välgörande sätt uttrycka svåra känslor. De unga kvinnorna internaliserar omgivningens förväntningar – att vara ”den självskadande” – och skapar utifrån dessa en identitet. / The purpose of this systematic review was to highlight different aspects of the state of knowledge available today in terms of non-suicidal self-injury among young women. The question at issue was: How does the research literature – selected parts of it – construct and discuss the topic of non-suicidal self-harm in young women? The paper is a selective knowledge survey consisting of 11 primary document and the results were analyzed using a social constructionist theory. The results showed that women are overrepresented in terms of non-suicidal self-injury with a focus on cutting/scratch, but it may depend on what the researcher selects for inclusion and exclusion criteria in their study. Primary documents show various reasons why young women deliberately harm themselves, both internal and external factors are crucial and interact with each other. The young women felt that the cutting action was an effective way to deal with negative emotions and to feel emotional relief. There was a strong correlation between self-harm acts and dysfunctional family relationships. The young women learned to self-harm as a way to channel hard feelings but also to communicate with the environment because they had not learned to communicate difficult emotions in a more beneficial way. The young women internalize the expectations of - to be "the self-harming young woman” - and creates an identity from these expectations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-22403 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Torell, Emma, Nilsson, Pernilla |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds