This study is focused on getting a deeper understanding of the access unaccompanied refugee youth have to integration. Thesis will examine what fosters and what hinders minors’ integration. Research is based on a qualitative field study carried out in Southern and Western Sweden. 36 semi–structured interviews were conducted with current and grown-up alone coming refugee minors; houses managers and social workers; local authorities’ representatives and decision makers; Migration Board employees.The (Dis)Empowerment model by Friedmann will be applied to analyse collected information. Thus, this thesis examines youth perspectives on their economic, social, cultural and political integration by connecting their experiences of life in Sweden to eight bases of social power, which (dis)empower them.The study shows that youth are willing to integrate into society, and to some extent they have access to integration. However, the research argues that minors’ access to bases of social power and youth’s usage of them is unbalanced and inconsistent. Interviewed youth have sufficient access to defensible life space, instruments of work and livelihood, and surplus time. Thus, they have capabilities to perform their life functions. On the other hand, youth have limited access and capabilities to the bases of social organizations and networks, financial resources, knowledge and skills, as well as unbalanced access to information and public policy action. This hinders youth economic, social, cultural and political integration. Moreover, these major obstacles are being reinforced by discrimination within the host society. / Denna studie är inriktad på att få en djupare förståelse för ensamkommande flyktingungdomars chanser till integration. Avhandlingen kommer att undersöka likväl faktorer som främjar som hindrar minderårigas integration. Forskningen bygger på en kvalitativ fältstudie utförd i södra och västra Sverige. Trettiosex semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och vuxna ensamkommande flyktingbarn, HVB chefer och handläggare, kommunernas representanter och beslutsfattare samt Migrationsverkets anställda. Modellen ”(Dis)Empowerment” av John Friedmann kommer att tillämpas för att analysera insamlade uppgifter. Således undersöker denna avhandling ungdomarnas perspektiv på sin ekonomiska, sociala, kulturella och politiska integration genom att jämföra sina erfarenheter av livet i Sverige till åtta baser av social makt, formulerade av John Friedmann. Studien visar att ungdomar är villiga att integreras i samhället, samt att de i viss mån har tillgång till integration. Men samtidigt hävdar denna undersökning att ungdomarnas tillgång till baser av social makt samt användning av dem är obalanserad och inkonsekvent. De intervjuade ungdomarna har tillräcklig tillgång till ”defensible life space”, instrument för arbete och försörjning, samt fritid (överskottstid). Således har de förmåga att utföra sina så kallade livsfunktioner. Å andra sidan, så visar undersökningen också att ungdomarna har begränsad tillgång till samt kunskap om grunderna för sociala organisationer och nätverk, finansiella resurser, kunskap och färdigheter, samt obalanserad tillgång till information och allmänhetens politiska åtgärder. Detta hindrar ungdomarnas ekonomiska, sociala, kulturella och politiska integration. Dessutom underbyggs och förstärks dessa problem av utbredd diskriminering i värdlandet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-54262 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gnatenko, Viktoriia |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds