Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv. De huvudsakliga frågeställningarna ifrågasätter vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa samt hur barnet reagerar vid en anmälan. Studien har grundats på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra skolkuratorer har intervjuats och det har ur empirin visat sig att skolkuratorerna främst ser anmälningsskyldigheten som något positivt. Det finns dock svårigheter och nackdelar som skolkuratorerna framfört. Ett ständigt uppkommande faktum har varit att barnet vid anmälan ofta backar och inte berättar sanningen för de inblandade myndigheterna vilket kan resultera i att utredningen läggs ner. Många forskningsavhandlingar belyser när professionella och yrkesverksamma med anmälningsskyldighet väljer att anmäla samt när det räknas som en misstanke. Denna studie kommer därför belysa vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa. / Each year around 100 000 children are victims of child abuse in Sweden. In Sweden the social services (Child protection services) have a responsibility to work for children’s right to grow up in safe environment conditions. For this to be possible other authorities and agencies are obliged to report to the social services when they suspect or get award about child abuse. School counselors meet children every day at school and possess a position where they can discover child abuse. The purpose of the study has been to highlight which difficulties and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors. The main issues questioning what difficulties there are with the notification requirement regarding child abuse and how the child reacts to a notification/report. The study was based on a qualitative research approach where semi-structured interviews have been conducted. Four school counselors have been interviewed and the empirical data have found that school counselors primarily see notification/reporting as something positive. However, there are difficulties and disadvantages about reporting to the social services. An ever-emerging fact have been that the child at registration often runs and not telling the truth to the authorities involved, which may result in the investigation is closed.Many research theses highlights the fact that many professionals don’t child abuse and also what they count as a suspicion of child abuse. This study will therefore examine the difficulties, advantages and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24160 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Johansson, Sara |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds