The present study focuses on exploring the strategies and adaptations employed by English teachers in assessing students with autism. The study seeks to investigate both the types of strategies and adaptations employed, as well as the degree to which they are utilized. The research methodology employed is quantitative in nature, utilizing a descriptive analysis approach. For data collection, an internet-based survey was developed and administered to collect responses from a total of 50 English teachers. The collected data was subjected to statistical analysis using the SPSS software, with the goal of identifying frequencies and underlying patterns within the data. The findings of the study indicate that communicative adaptations are predominantly favored by teachers, while supplementary digital aids are underutilized. Notably, primary school teachers were found to employ a wider range of adaptations during assessments compared to their counterparts in upper secondary schools across various variables. Adaptations requiring substantial teacher involvement, resource allocation, and pedagogical modifications were notably less common among upper secondary school teachers. Furthermore, gender was observed to influence the provision of specific digital aids, with female teachers showing a greater inclination towards their use compared to male teachers. Moreover, teaching experience demonstrated a relationship with the utilization of adaptations, as more experienced teachers reported employing adaptations to a greater extent during assessments, whereas novice teachers reported using adaptations less frequently. The author acknowledges the need for further research with a larger sample size to validate and expand upon these findings. / Den aktuella studien fokuserar på att utforska de strategier och anpassningar som används av engelsklärare vid bedömning av elever med autism. Studien syftar till att undersöka vilka typer av strategier och anpassningar som används vid bedömning, samt i vilken utsträckning de tillämpas. Forskningsmetoden som används är kvantitativ och använder en deskriptiv analysansats. För datainsamling utvecklades en internetbaserad enkät som samlade in svar från totalt 50 engelsklärare. De insamlade data analyserades med hjälp av statistisk analys i programvaran SPSS för att identifiera frekvenser och underliggande mönster. Resultaten från studien indikerar att kommunikativa anpassningar i hög grad föredras av lärare, medan kompletterande digitala hjälpmedel används i mindre utsträckning. Särskilt framkom det att lärare i grundskolan använder ett bredare utbud av anpassningar vid bedömningar jämfört med lärare i gymnasieskolan, över olika variabler. Anpassningar som kräver betydande lärarinblandning, resursfördelning och pedagogiska modifieringar var märkbart mindre vanliga bland lärare i gymnasieskolan. Dessutom observerades en könsskillnad i tillhandahållandet av specifika digitala hjälpmedel, där kvinnliga lärare visade en större benägenhet att använda dem jämfört med manliga lärare. Därtill visade undervisningserfarenhet en koppling till användningen av anpassningar, där mer erfarna lärare rapporterade en större användning av anpassningar vid bedömningar, medan nybörjarlärare använde anpassningar mindre frekvent. Författaren understryker behovet av vidare forskning med en större urvalsstorlek för att validera och utvidga dessa resultat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95192 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hayder, Kamil |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds