This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet. / Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-156208 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Nordgren, Sarah |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds