Return to search

Arbetsterapeuters uppfattning om nyttan med tidshjälpmedel hos barn och ungdomar med Aspergers syndrom

Inledning: Personer med Aspergers syndrom har svårigheter med tidshantering och tidsuppfattning vilket påverkar vardagsstrukturen negativt. De är i behov av en förutsägbar och strukturerad vardag och behöver hjälp att konkretisera tiden vilket kan ske med hjälp av tidshjälpmedel. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka problem i vardagen, relaterat till tidsuppfattning, som finns hos personer med AS, i vilken omfattning tidshjälpmedel används samt vilken nytta det gör. Metod: En empirisk studie gjordes då tre arbetsterapeuter i semi-strukturerade intervjuer berättade deras uppfattning av tidshjälpmedel för barn och ungdomar med AS, både generellt och med specifika exempel. Kvalitativ innehållsanalys användes. Kategorierna delades upp i teman inre faktorer; då egenskaper hos personen själv påverkar tidsuppfattningen och hur problemen hanteras, och yttre faktorer; då faktorer utanför personen påverkar. Resultat: P.g.a. den bristande tidskänslan kan de inte förutse hur lång tid något kommer att ta och får därför svårt att planera. De vet inte när de ska göra vad, inte heller hur länge de bör fortsätta vilket leder till att de fastnar i aktivitet.  Många har insiktsproblem, vilket gör det svårt att få rätt hjälp. För att vardagen ska fungera är rutin och struktur viktiga byggstenar, då det är grunden för att hantera tid. Vilka tidshjälpmedel som barn och ungdomar med AS är i behov av och använder är väldigt individuellt. Vanligt är dock scheman, 20 minuters- och timstock, handi/handifon och Sigvart dygnstavla. Ett hjälpmedel ska lösa ett problem och hjälpa personen förbi en begränsning i vardagen. Målet är ofta att skapa självkontroll och självständighet. Eftersom tidshjälpmedel aldrig är statiskt krävs uppföljning kontinuerligt. Det är viktigt att omgivningen, skola och föräldrar, hjälper till då barnen ofta inte har förmågan till att ta till sig hjälpmedlet och få det att fungera på en gång. Även omgivningen har nytta av att barnen fått ett hjälpmedel då det blir mindre tjat från båda hållen. Diskussion: En förbättrad tidsuppfattning, t.ex. med hjälp av hjälpmedel, påverkar positivt den självskattade autonomin och förenklar för personerna att leva det liv de vill.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-15653
Date January 2011
CreatorsDahlander, Sanna, Öhgren, Beatrice
PublisherÖrebro universitet, Hälsoakademin, Örebro universitet, Hälsoakademin
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds