Under Covid-19-pandemin har behovet av digitalisering ökat inom vården. Användningen av e-hälsa blir allt vanligare vilket ställer nya krav på arbetsterapeuters kompetens inom videouppföljningar. Det finns dock begränsad forskning med kvalitativ design om svenska arbetsterapeuters användning av videouppföljning. Syftet med den här studien är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda videouppföljningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en presentation av tre kategorier och sju underkategorier. Deltagarna beskrev att kvaliteten på videouppföljningen påverkas av ljud- och bildproblematik, arbetsterapeutens erfarenhet samt patientens omgivning, digitala kunskap, utrustning och eventuella diagnos. Användandet av videouppföljning upplevs kunna kräva samarbete med patient eller andra professioner för en god rehabilitering. Det kan möjliggöra för patienten att vara hemma, vilket blir kostnads- och tidseffektivt. Arbetsterapeutens arbete effektiviseras, men blir samtidigt begränsat och försvårat. Studieförfattarna drar slutsatsen att videouppföljningar upplevs mestadels positivt av de deltagande arbetsterapeuterna. Användandet kan bidra till en mer effektiviserad och tillgänglig arbetsterapiprocess. Tekniska problem kan dock ställa krav på arbetsterapeuters kunskap.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-191945 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Klingvall, Erik, Persson, Frida |
| Publisher | Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds