Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om. Vidare används Vujnovic resultat som talar om tre ekonomiska fördelar med användarskapat material, samt Gripsrud och Goslings tankar om identiteter och Jenkins teorier om konvergenskultur för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att olika redaktioner har olika förhållningssätt till kommentarer, från öppna och dialogiska till mer stängda konventionella/monologiska. Den visar vidare att de som är dialogiska i sin inställning till användarskapat material och kommentarer är mest nöjda och tycker att det fungerar bra trots att de har samma arbete med kommentarerna som de mer slutna. Vidare visar resultatet att redaktionerna uppger resurser som ett av de viktigaste skälen till begränsningar av kommentarer, samt att alla utom en tidning har infört förändringar med ett mycket blandat resultat. Alla redaktioner, oavsett inställning uppger att syftet och önskan med kommentarsfunktionen är en öppen fri debatt och dialog.Kommenterarna har olika syften med att skriva. Samtliga anger att diskussionen är viktig men framförallt är syftet att få komma till tals. Några ser kommentarsfunktionen som en förlängd social verksamhet och en person kommenterar för att väcka uppmärksamhet och få respons. Samtliga tror att kommentarer som skrivs kan tänkas påverka läsare, men i olika utsträckning. Alla kommenterarna är medvetna om de identitetsskapande aspekterna av kommentering, men i olika grad. En person känner sig bevakad och är mycket kluven till de nya inloggningsformerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-87312 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Bergman, Maria |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds