En auktoriserad revisor har ett stort ansvar gentemot samhället och intressenter, ett ansvar att agera utifrån gällande lagar, regler och standarder. En revisor ska enligt 19-20§§ revisorslagen (SFS 2001:883) iaktta god revisorssed, utföra sitt arbete med opartiskhet och självständighet, samt vara objektiv i sin granskning. Dessa paragrafer ur revisionslagen är endast en bråkdel av vad som förväntas av en revisor. Med det ansvaret kommer också behovet av att samhället kan lita på att kraven efterföljs. I Sverige har vi revisorsinspektionen som utreder misstänkta fall där revisorer brutit mot någon eller några av dessa lagar, regler, förordningar och riktlinjer. För att en utredning ska leda till en disciplinär åtgärd behöver ett revisionsmisstag ha begåtts. Misstagen som en revisor begår kan vara av olika allvarlig grad och revisorsinpektionens disciplinära åtgärder ska också spegla detta. Exempelvis fanns det år 2021 3025 kvalificerade revisorer i Sverige. Detta år ledde revisorsinpektionens utredningar till 45 stycket disciplinära åtgärder. Det finns tidigare studier som granskat disciplinärenden hos revisorsinpektionen men då inte fokuserat så mycket på personen bakom misstaget. Vidare saknar vi också en djupare analys av de mest förekommande revisionsmisstagen i Sverige. Syftet med denna studie blir därför att ta reda på om det finns samband mellan revisorns könstillhörighet, revisionsbyrå revisorn arbetar på och sannolikheten för att revisorn fått en disciplinär åtgärd av revisorsinspektionen. Syftet är vidare att ta reda på samband mellan revisorns könstillhörighet, revisionsbyrå, erfarenhet och sannolikheten att revisorn begår någon av de mest vanligt förekommande revisionsmisstagen. Dessutom studeras vilka de vanligaste typerna av misstag är hos de sanktionerade revisorerna. En kvantitativ metod används vars hypoteser baseras på teori och tidigare forskning inom området. En logistisk regressionsmodell är utarbetad för att besvara hypoteserna. Urvalet baseras på information angående auktoriserade revisorer och dess eventuella disciplinärenden mellan år 2005-2022. Även en kvalitativ metod används för att besvara vilka de vanligaste revisionmisstagen är. Här används ärenden som lett till disciplinär åtgärd mellan år 2017-2022. Resultatet av studien visar att sannolikheten för att få en disciplinär åtgärd är lägre om revisorn arbetar på en större byrå eller om denne är kvinna. De vanligaste förekomna revisionsmisstagen är “brister i granskning”, “formella fel”, “felaktigt yttrande gällande omställningsstöd” och saker som revisorn “underlåtit att göra”. För misstagen “brister i granskning” och “underlåtit att” finns inget samband mellan revisorns könstillhörighet, arbetsgivare eller erfarenhet. Vad gäller formella fel har revisorer med medellång erfarenhet en lägre sannolikhet att begå detta fel än en revisor med kort erfarenhet. För “felaktigt yttrande” gäller att revisorer med medellång erfarenhet med större sannolikhet begår detta fel än revisorer med lång erfarenhet. Orsakerna till de vanligaste revisionsmisstagen kan vara många men i denna studie blir slutsatsen att orsakerna bland annat handlar om revisorns bedömningar, hög arbetsbelastning, kompetens och tvivelaktigt oberoende.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-209893 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Johansson, Sara, Edler, Jolin |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0058 seconds