En auktoriserad revisor har ett stort ansvar gentemot samhället och intressenter, ett ansvar att agera utifrån gällande lagar, regler och standarder. En revisor ska enligt 19-20§§ revisorslagen (SFS 2001:883) iaktta god revisorssed, utföra sitt arbete med opartiskhet och självständighet, samt vara objektiv i sin granskning. Dessa paragrafer ur revisionslagen är endast en bråkdel av vad som förväntas av en revisor. Med det ansvaret kommer också behovet av att samhället kan lita på att kraven efterföljs. I Sverige har vi revisorsinspektionen som utreder misstänkta fall där revisorer brutit mot någon eller några av dessa lagar, regler, förordningar och riktlinjer.  För att en utredning ska leda till en disciplinär åtgärd behöver ett revisionsmisstag ha begåtts. Misstagen som en revisor begår kan vara av olika allvarlig grad och revisorsinpektionens disciplinära åtgärder ska också spegla detta. Exempelvis fanns det år 2021 3025 kvalificerade revisorer i Sverige. Detta år ledde revisorsinpektionens utredningar till 45 stycket disciplinära åtgärder. Det finns tidigare studier som granskat disciplinärenden hos revisorsinpektionen men då inte fokuserat så mycket på personen bakom misstaget. Vidare saknar vi också en djupare analys av de mest förekommande revisionsmisstagen i Sverige. Syftet med denna studie blir därför att ta reda på om det finns samband mellan revisorns könstillhörighet, revisionsbyrå revisorn arbetar på och sannolikheten för att revisorn fått en disciplinär åtgärd av revisorsinspektionen. Syftet är vidare att ta reda på samband mellan revisorns könstillhörighet, revisionsbyrå, erfarenhet och sannolikheten att revisorn begår någon av de mest vanligt förekommande revisionsmisstagen. Dessutom studeras vilka de vanligaste typerna av misstag är hos de sanktionerade revisorerna.   En kvantitativ metod används vars hypoteser baseras på teori och tidigare forskning inom området. En logistisk regressionsmodell är utarbetad för att besvara hypoteserna. Urvalet baseras på information angående auktoriserade revisorer och dess eventuella disciplinärenden mellan år 2005-2022. Även en kvalitativ metod används för att besvara vilka de vanligaste revisionmisstagen är. Här används ärenden som lett till disciplinär åtgärd mellan år 2017-2022.  Resultatet av studien visar att sannolikheten för att få en disciplinär åtgärd är lägre om revisorn arbetar på en större byrå eller om denne är kvinna. De vanligaste förekomna revisionsmisstagen är “brister i granskning”, “formella fel”, “felaktigt yttrande gällande omställningsstöd” och saker som revisorn “underlåtit att göra”. För misstagen “brister i granskning” och “underlåtit att” finns inget samband mellan revisorns könstillhörighet, arbetsgivare eller erfarenhet. Vad gäller formella fel har revisorer med medellång erfarenhet en lägre sannolikhet att begå detta fel än en revisor med kort erfarenhet. För “felaktigt yttrande” gäller att revisorer med medellång erfarenhet med större sannolikhet begår detta fel än revisorer med lång erfarenhet. Orsakerna till de vanligaste revisionsmisstagen kan vara många men i denna studie blir slutsatsen att orsakerna bland annat handlar om revisorns bedömningar, hög arbetsbelastning, kompetens och tvivelaktigt oberoende.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval. Revisorer som identifierar sig närmare sin profession är dock mindre benägna att kompromissa och ge efter för klientens önskemål. Då det saknas forskning gällande hur revisorers val av förhandlingsstrategi påverkas av revisorns identifikation med klienten eller professionen är syftet med studien att undersöka om identifikation med klienten respektive identifikation med professionen ger upphov till olika förhandlingsstrategier samt om erfarenhet av revision påverkar valet av strategi. Vidare är syftet att studera vilka av de givna förhandlingsstrategierna svenska revisorer använder när det råder meningsskiljaktigheter med klienterna. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3772 svenska kvalificerade revisorer varav 233 besvarade vår enkät. Enkäten innehöll frågor om professionen, klienten, förhandlingsstrategier samt bakgrundinformation om respondenten. Dessa utgjorde tillsammans basen för studiens analys och slutsats. Resultatet pekar på att revisorer generellt sett är neutrala till identifikation med klienten och professionen. Vidare kan vi se att den stridande strategin är den strategi som främst användsav revisorer och att den medgivande strategin används minst. Utifrån resultatet påvisas attrevisorer som identifierar sig med klienten är mer benägna att använda en medgivande och kompromissande strategi, samtidigt som identifikation med professionen innebär att revisorerna väljer att anta strategin utöka agendan för frågor. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det finns en svag påverkan på valet av förhandlingsstrategi när revisorerna identifierar sig med antingen klienten eller professionen, samt att erfarenheten inte alls påverkar vilken förhandlingsstrategi revisorer använder sig av. Den låga svarsfrekvensen på 6,2 procent innebär dock att resultaten måste tolkas med försiktighet. / Independence Standards Board has identified the close relationship between auditors’ and their clients’ as one of five threats to auditor independence. However, knowledge about the client is necessary for the auditor in order to understand the client well enough and in order toperform an effective audit. Regardless of how the relationship between the client and the auditor looks, the parties will encounter situations when their reporting objectives are significantly different, which may force them to negotiate with each other. These negotiations are an ongoing process and have a great impact in auditing. The relationship between the auditor and the client is a concernduring negotiations because the auditor may identify with their client and therefore be more likely to compromise on clients' accounting choices. Auditors who identify themselves closer to their profession however, are less likely to compromise and adapt to their client's wishes since there is no research on how auditors' choice of negotiation strategy is affected by theauditor's identification with the client or the profession, the purpose of this study is to investigate whether identification with the client and identification with the profession gives rise to different negotiation strategies and if the experience of auditing influences the choice of strategy. The study also aims to examine which of the given negotiation strategies Swedish auditors use when there is disagreement with the clients. To answer the study's aim a total of 3772 questionnaires were sent out to qualified auditors inSweden and we received 233 responses. The questionnaires contained questions about theprofession, the client, negotiating strategies, and background information of the auditor. These questions formed the base of the study's analysis and conclusion. The results indicate that auditors are generally neutral to identification with the client and the profession. Further, we can see that the contending strategy was the strategy mostly used by auditors and that the conceding strategy was the strategy that was used the least. Based on the results it shows that the auditors who identify with the client is more likely to use a conceding and compromising approach, while identification with the profession meant that the auditors chose to adopt the strategy to expand the agenda of issues. Auditors experience proved not to be an explanation for the use of any of the specific strategies. Based on the results, we can conclude that there is a weak influence on the choice of negotiation strategy when the auditors identify with either the client or the profession, and that experience did not affect the negotiation strategy the auditors used. The low response rate of 6.2 percent means that the results must be interpreted with cautiousness.