Titel: Förhandlingsstrategier hos fastighetsmäklare: En studie av anpassning till kundbeteende inom förmedlingsprocessen. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Emil Johnsson och Tobias Söderberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: Maj 2023 Nyckelord: Förhandling, förhandlingsstrategier och anpassningsförsäljning Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en fastighetsmäklare anpassar sin förhandlingsstrategi gentemot kund beroende på hur kunden agerar under förmedlingsprocessen.  Metod: För att genomföra studien valdes en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Utöver semistrukturerade intervjuer har författarna använt en litteraturgenomgång för att samla teoretisk grund till arbetet. Resultat: Enligt den empiriska delen av arbetet framgår det att INS används främst av fastighetsmäklare rent generellt men förhandlingsstrategier varierar beroende på hur kunden agerar. Det finns olika kundbeteenden som fastighetsmäklare bemöter, de två huvudkategorierna var osäker samt bestämd kund.  Slutsats: Vid bemötandet av osäkra kunder är förhandlingsstrategin DNS mest applicerbar eftersom fastighetsmäklaren kan styra kunden till att behaga fastighetsmäklarens behov enbart. Jämförelsevis vid den andra huvudkategorin bestämd kund är INS. Vidare forskning: Tre förslag framtogs enligt följande: Påverkan av CPK under förhandlingarna, Förhandlingsstrategierna enligt Holmes m.fl. (2017) ur ett kundperspektiv samt kundbeteenden inom den generella förhandlingen.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat & slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result & Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval. Revisorer som identifierar sig närmare sin profession är dock mindre benägna att kompromissa och ge efter för klientens önskemål. Då det saknas forskning gällande hur revisorers val av förhandlingsstrategi påverkas av revisorns identifikation med klienten eller professionen är syftet med studien att undersöka om identifikation med klienten respektive identifikation med professionen ger upphov till olika förhandlingsstrategier samt om erfarenhet av revision påverkar valet av strategi. Vidare är syftet att studera vilka av de givna förhandlingsstrategierna svenska revisorer använder när det råder meningsskiljaktigheter med klienterna. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3772 svenska kvalificerade revisorer varav 233 besvarade vår enkät. Enkäten innehöll frågor om professionen, klienten, förhandlingsstrategier samt bakgrundinformation om respondenten. Dessa utgjorde tillsammans basen för studiens analys och slutsats. Resultatet pekar på att revisorer generellt sett är neutrala till identifikation med klienten och professionen. Vidare kan vi se att den stridande strategin är den strategi som främst användsav revisorer och att den medgivande strategin används minst. Utifrån resultatet påvisas attrevisorer som identifierar sig med klienten är mer benägna att använda en medgivande och kompromissande strategi, samtidigt som identifikation med professionen innebär att revisorerna väljer att anta strategin utöka agendan för frågor. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det finns en svag påverkan på valet av förhandlingsstrategi när revisorerna identifierar sig med antingen klienten eller professionen, samt att erfarenheten inte alls påverkar vilken förhandlingsstrategi revisorer använder sig av. Den låga svarsfrekvensen på 6,2 procent innebär dock att resultaten måste tolkas med försiktighet. / Independence Standards Board has identified the close relationship between auditors’ and their clients’ as one of five threats to auditor independence. However, knowledge about the client is necessary for the auditor in order to understand the client well enough and in order toperform an effective audit. Regardless of how the relationship between the client and the auditor looks, the parties will encounter situations when their reporting objectives are significantly different, which may force them to negotiate with each other. These negotiations are an ongoing process and have a great impact in auditing. The relationship between the auditor and the client is a concernduring negotiations because the auditor may identify with their client and therefore be more likely to compromise on clients' accounting choices. Auditors who identify themselves closer to their profession however, are less likely to compromise and adapt to their client's wishes since there is no research on how auditors' choice of negotiation strategy is affected by theauditor's identification with the client or the profession, the purpose of this study is to investigate whether identification with the client and identification with the profession gives rise to different negotiation strategies and if the experience of auditing influences the choice of strategy. The study also aims to examine which of the given negotiation strategies Swedish auditors use when there is disagreement with the clients. To answer the study's aim a total of 3772 questionnaires were sent out to qualified auditors inSweden and we received 233 responses. The questionnaires contained questions about theprofession, the client, negotiating strategies, and background information of the auditor. These questions formed the base of the study's analysis and conclusion. The results indicate that auditors are generally neutral to identification with the client and the profession. Further, we can see that the contending strategy was the strategy mostly used by auditors and that the conceding strategy was the strategy that was used the least. Based on the results it shows that the auditors who identify with the client is more likely to use a conceding and compromising approach, while identification with the profession meant that the auditors chose to adopt the strategy to expand the agenda of issues. Auditors experience proved not to be an explanation for the use of any of the specific strategies. Based on the results, we can conclude that there is a weak influence on the choice of negotiation strategy when the auditors identify with either the client or the profession, and that experience did not affect the negotiation strategy the auditors used. The low response rate of 6.2 percent means that the results must be interpreted with cautiousness.