Sammanfattning Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter. Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien. Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag? Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget. Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten. Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv. Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation. Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-160576 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Garefelt, Linus, Persson, Marcus |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds