Samhällsproblemet kring den ekonomiska brottsligheten är ett faktum, och härtill debatteras huruvida det finns ett samband mellan avsaknaden av revision och ekobrott. Frånvaron av revision aktualiserades i samband med avskaffandet av revisionsplikten år 2010, således blev det frivilligt för små svenska företag att anlita en revisor. Reformen hade i huvudsak som ändamål att minska företags kostnader och administrativa bördor. Emellertid har det riktats uppmärksamhet på flertalet konsekvenser efter avskaffandet av revisionsplikten, som minskad efterlevnad av redovisnings- och skattelagstiftning, ökad möjlighet till ekonomisk brottslighet samt utmaningar med att upptäcka och avslöja sådan brottslighet. Mot bakgrund av de bekymmer och ståndpunkter som uttryckts är det av intresse att reflektera över motiven bakom regelförenkling kring revision för små svenska företag, särskilt med tanke på att diskussionen återigen tagits upp till debatt. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka faktorer och argument som ligger till grund för Sveriges regelförenkling kring revision för små aktiebolag som trädde i kraft 2010, samt reflektera kring orsaker och konsekvenser av regelförenklingen. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats, har en dokumentstudie genomförts för att besvara studiens syfte. Studiens empiriska resultat framställer att flera olika teman har beaktats och diskuterats under processen för avskaffandet av revisionsplikten för små svenska aktiebolag, där vissa teman var förutsebara och andra oväntade. Ekonomisk brottslighet var ett tema som förväntades diskuteras, en förväntan som baserades på efterföljande diskussioner kring reformen. Studiens resultat visar att ekonomisk brottslighet uppmärksammades, däremot inte i den omfattning som väntades. En stor del av de identifierade temana behandlade även revisorns roll och ansvar, där det observerades en oenighet kring dess funktion och skyldigheter. Resultatet visar att det inte fanns en enhetlig syn på revisorns roll och dess uppgifter. Med utgångspunkt i det empiriska resultat och slutsatser bidrar studien med kunskap och insikter om vilka övervägande som kan ligga bakom en förändring av revisionsreglering. / The social problem surrounding financial crime is a fact, and the debate revolves around whether there is a connection between the lack of auditing and financial crime. The absence of an audit was actualized in connection with the abolition of the mandatory audit in 2010, making it optional for small Swedish companies to hire an auditor. The reform was mainly aimed at reducing companies’ costs and administrative burdens. However, attention has been drawn to several post-decommissioning consequences, such as reduced compliance with accounting and tax laws, increased opportunity for financial crime, and challenges in detecting and exposing such crime. Against the background of the concerns and positions that have been expressed, it is of interest to reflect on the motives behind the simplification of rules regarding auditing for small Swedish companies, especially considering that the discussion has once again been brought up for debate. The purpose of this study is to describe and analyze which factors and arguments that lie as the basis for Sweden’s regulatory simplification regarding auditing for small companies that came into effect in 2010, and to reflect on the causes and consequences of the simplification. Based on a qualitative research approach, a document study has been carried out in order to answer the purpose of the study. The study’s empirical results reveal that several different themes have been considered and discussed during the process of abolishing the mandatory audit for small Swedish companies, where some themes were predictable and others unexpected. Financial crime was a theme that was expected to be discussed, an expectation that was based on the subsequent discussions around the reform. The study’s results show that financial crime was acknowledged, although not to the extent that was expected. A large part of the identified themes also addressed the auditor’s role and responsibilities, where a disagreement about its function and duties can be observed. The result shows that there was not a unified view of the auditor’s role and its tasks. Based on the empirical results and conclusions, the study contributes knowledge and insights into which considerations may lie behind a change in audit regulation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100580 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Cedervall, Emma, Butkovic, Gabriella |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds