<p>Den ökande urbaniseringen innebär att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. För Stockholms stad har det under de senaste 20 åren upprättats detaljerade datormodeller för delar av avloppssystemet. För att ge en helhetsbild av situationen har det mellan åren 2003 till 2007 skapats en övergripande beräkningsmodell över Stockholms huvudavloppssystem. Modellen är indelad i fyra delmodeller.Syftet med detta examensarbete var att studera och utveckla indelningen av hårdgjorda ytor i den övergripande modellen för Stockholms avloppssystem. Allmänt vid upprättande av ytavrinningsmodeller, likt modellen över Stockholms huvudavloppsnät, utgör avrinningen från nederbörd från hårdgjorda ytor en stor andel av den totala belastningen på spillvattennätet. Det är därför av intresse att studera storleken av ytavrinningen från olika hårdgjorda ytor. I detta examensarbete tillfördes nya indelningar och ny information om de hårdgjorda ytorna i den befintliga beräkningsmodellen. Två huvudsakliga indelningar studerades i arbetet. Den första var indelning av hårdgjorda ytor efter byggnadsålder. I den andra delades hårdgjorda ytor från fastigheter in efter om fastighetsägaren betalade reducerad dagvattentaxa eller inte. Utöver nya indelningar undersöktes även möjligheten att förenkla beräkningsmodellen med bibehållen noggrannhet. I arbetet undersöktes även hur ett öppet alternativt slutet byggnadssätt påverkade mängden avrunnet vatten från hårdgjorda ytor. Avrinningskoefficienter för olika typer av hårdgjorda ytor från den befintliga beräkningsmodellen studerades för möjligheten att öka modellens förklaringsgrad.Indelningen av de hårdgjorda ytorna efter byggnadsålder uppvisade inte det slutresultat som förväntades. Införandet av informationen om fastigheter med reducerad dagvattentaxa förbättrade modellens noggrannhet något. Informationen förklarade emellertid inte den stora spridningen mellan modellerade och uppmätta volymer avrunnet dagvatten. Modellens noggrannhet ökade om avrinningskoefficienterna för samma typ av hårgjord yta valdes olika beroende på ett slutet eller öppet byggnadssätt. Förenkling av modellen från 3 typområden till 2, resulterade i bevarad noggrannhet. Slutsatsen från detta examensarbete är att informationen om fastigheter med reducerad dagvattentaxa och indelning efter byggnadsålder inte nämnvärt ökade modellens noggrannhet. Modellens noggrannhet kunde bibehållas vid en förenkling från 3 till 2 typområden.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-121635 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Lundmark, Marcus |
| Publisher | Uppsala University, LUVAL |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; W09 031 |
Page generated in 0.0022 seconds