Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering. En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn. Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen. Utöver att förkasta dessa samband kunde resultaten från den kvalitativa undersökningen visa att orsakerna kom från interna problem som framförallt bottnade i att deras anläggningsregister skapade svårigheter vid implementeringen av komponentmodellen. Detta problem har dock visat sig vara temporärt och som med tiden löses genom att anläggningsregistret förändras. Ett mer permanent problem som uppkommit med införandet av komponentmodellen är den ökande administrationen som krävs vid aktivering av enskilda komponenter. En faktor som istället har påverkat implementeringen i en positiv riktning är att komponentmodellen ger en förbättrad rättvisande bild då värdet på tillgångarna avspeglar verkligheten på ett mer korrekt sätt. Denna förbättrande rättvisande bild har främst uppkommit genom att fler enskilda komponenter aktiveras och skrivs av var för sig istället för att kostnadsföras. Det ökade antalet avskrivningsobjekt medförde även att landstingens resultat utjämnades som vidare ledde till att landstingen och regionerna kunde utföra fler underhållsinsatser utan att för den delen påverka det specifika årets resultat alltför kraftigt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-19535 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Sköld, Simon, Lindskog, Simon |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds