Målet med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt förankra denna beskrivning i ett samhällsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medellängd på 45 minuter utfördes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk förståelseprocess. Mammorna var i medeltal 32 år och högt utbildade.Den gemensamma glädjen i att få sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby värdesätts högt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik. För en stund är det någon annan som tar över ansvaret, en ledare som skapar klara strukturer med musik. Mammorna får slappna av och njuta tillsammans med sina barn. De berättar att babyrytmiken stimulerar till att börja sjunga, sjunga oftare och sjunga längre tid med barnen samt ger dem tillåtelse och inspiration till att privat improvisera och småsjunga hemma tillsammans med sina barn. Att få se sina barn utvecklas socialt, kunna jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns och att få vara med som en trygg boj i barnens nyfikna första möten med ett omgivande samhälle är viktiga orsaker till att mammorna deltar och fortsätter delta i babyrytmik.Resultaten tolkades utgående ifrån ett salutogent perspektiv med både anknytningsteoretiska resonemang och ett samhällsinriktat musikterapeutiskt fokus. Babyrytmik som en av barnets första trygga, glädjefyllda kontakt med en omgivande musikalisk tradition tolkades teoretiskt med hjälp av en samhällsinriktad musikterapeutisk modell som beskriver utvecklingen från musik i dyaden, i denna studie mamman och barnet, mot ett musikaliskt samhälle.Konklusionerna av denna studie blir att den teoretiska förståelsen av hur musik kan användas i arbete inom familjer och med föräldrar och barn har all potential att utvecklas. / The aim of this study was to describe mothers ́ experiences of mother-child music groups in the theoretical frameworks of community music therapy. Five (5) semi- structured interviews with a mean duration length of 45 minutes were obtained during winter 2012 and hermeneutically processed. The mothers were highly educated women with a mean age of 32 years.The mothers in the study all prioritise hobbies that include music and they highly appreciate the common joy in singing and playing with their children. The clear structure in both music and created by the leader allows the mothers to fully relax and enjoy the music with their children. The results indicate that the music group activities support the private musical improvisations in the homes. Musical group activities give the mothers opportunities to support their children in one of their first encounters with a musical society and watch the child socially develop.The results were interpreted in a salutogenetic framework, focusing on both attachment theory in a music context and community music therapy. Mother-child music groups were theoretically grasped in this study by a community music therapy model, offering a theoretical explanation to the development from a dyadic relation (mother-child) towards a musical community.The conclusions of this study indicate that the theoretical framework for understanding how music can be used among families and with parents have clear potential to develop.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kmh-1341 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Häggqvist, Anna |
| Publisher | Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds