This paper makes an analysis of risk and risk management of Swedish cod fishery in the Baltic Sea. The purpose is to describe differences in risk perception between fishery stakeholders and the consequences these imply for political decisions. A literature study was undertaken at the startup-phase to give the study a valid background and interviews with four actors in the fishing industry was conducted. The chosen actors are: The Federation of Swedish Fishermen (SFR), Swedish Board of Fisheries, WWF and one researcher. The results indicate two causes for the cods’ positive trend, good natural conditions and a better fishing administrationin the Baltic Sea area. Risk perception is on the surface practically the same allover but a deeper analysis identifies differences. The four actors all point at different parts ofthe improved fishing-administration as most important. Improved fishing-administration during the 21th century is a fact but not good enough. As long as fishing quotas are not raised considerably during the next few years the Baltic Sea cod should be on the rise and reach biologically safe population. The most important cause for the improved fishing administration is that more actors can take part in the political decisions and that ICES’ biological recommendations are complied with to a larger extent than before. / Uppsatsen behandlar ämnet risk och riskhantering av det svenska torskfisket i Östersjön. Syftet är att redogöra för skillnaderna i riskuppfattning hos aktörer inom fiskenäringen sam tvilka konsekvenser skillnaderna har för de politiska besluten. En litteraturstudie har gjorts föratt ge en kunskapsbakgrund inför intervjuerna med fyra fiskeriaktörer. De utvalda aktörerna är SFR (Svenska Fiskares Riksförbund), Fiskeriverket, WWF och en representant förforskarvärlden. Resultaten i studien visar att orsakerna till torskens förbättrade status är två, en god naturlig förökning samt en bättre förvaltning av fiskeresurserna. Riskuppfattningen skiljer sig inte mycket på ytan mellan aktörerna. En djupare analys identifierar dock skillnadersom inte är lika tydliga vid en första anblick. Aktörerna betonar olika delar av den förbättringsom skett i fiskeförvaltningen, troligtvis beroende på vilken bakgrund de har. Fiskeförvaltningen har blivit bättre under 2000-talet men bestånden är ännu inte betryggande goda. Så länge inga drastiska höjningar av fiskekvoterna sker de närmare åren och beståndenfortsätter öka är risken liten för ännu en kollaps för Östersjötorsken. Den viktigaste orsaken till den förbättrade förvaltningen är att fler aktörer är inblandade i beslutsprocessen och att ICES rekommendationer efterföljs i högre grad i de politiska besluten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-2764 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Pinner, Björn |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds