Syftet är att bidra till ökad kunskap om den geografiska spridningen av okända mödrar i Sverige vid sekelskiftet utifrån geografiska data från Allmänna barnhusets rullor kring förälderns civilstånd, barnets dopförsamling och fosterhemsplacering. Utifrån en abduktiv forskningsansats identifieras mönster och strukturer som antyder en särbehandling mellan olika grupperna utifrån vem som betalade – föräldern, amman eller fattigvården, bl. a. i det geografiska utflödet av barn till fosterhem. Blekinge, Gotland, Kalmar och Öland fick ta emot många fosterbarn förutom Stockholms stad och Stockholms län, medan de norrländska länen skulle kunna uppfattas som diskriminerade då extremt få barn fosterhemsplaceras norr om Dalälven. Tidigare ej korstabulerade data från Kungliga Statistiska Centralbyrån (1914; 1916) kombineras för att se mönster i varifrån de okända mödrarna kom och i förhållande till antalet levande födda barn utom äktenskapet i olika län. För Stockholms stad och län, Malmöhus samt Göteborg och Bohus län fanns ett exceptionellt stort och dokumenterat inflöde av kvinnor som födde anonymt, då kvinnor reste bort för att föda i hemlighet. Ett linjärt samband mellan högt antal barn födda utom äktenskapet och ett högt antal barn födda av moder okänd kan uteslutas. I vissa fall tycks en hög social kontroll och tydliga normer kunna förklara en del av den geografiska variationen av okända mödrar mellan län. I andra fall kan det vara geografisk tillgänglighet eller tillgång på barnmorskor som styr.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-149232 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ramm, Marie |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds