Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik. En intervjuguide med halvöppna, delvis strukturerade frågor användes för att bättre fånga informanternas uppfattning. Resultat: Föräldrarna upplevde ett positivt möte med personalen på barnhabiliteringen och barnakuten på ett sjukhus i en större stad i södra Sverige. Här fungerade kommunikationen, kunskapen och bemötandet. Föräldrarna upplevde dock att mötet på övriga vårdinrättningar var mindre bra. Här fanns en avsaknad på kunskap, kommunikation och positivt bemötande. Väntetiderna upplevde föräldrarna var det största dilemmat i mötet med vården. Slutsats: På barnhabiliteringen och barnakuten innehar sjuksköterskorna och den övriga vårdpersonalen den nödvändiga kompetensen för att bemöta dessa dysfunktionella barn och ungdomar. Däremot upplever föräldrarna en bristande kunskap bland sjuksköterskorna och annan vårdpersonal på andra vårdinrättningar såsom vårdcentraler, övriga mottagningar och vårdavdelningar. / People with autism have difficulty with communicate their thoughts, feelings and physical sensations in a way that is easy for others to understand. Approximately 1 in 150 children and adolescents have some sort of autism resembled condition. The aim: The study aims to investigate the parents of children with autism and their healthcare experiences. Method: The project was undertaken as an empirical study, using a phenomenographic research approach. Parents of children with autism spectrum where interviewed through traditional interview techniques. An interview guide with semi-open, semi-structured questions were used to better capture their experiences. Result: Parents felt positive about their meetings with staff at the children’s habilitation clinic and the children’s emergency wards at a hospital in a major city in southern Sweden. Communication, understanding and treatment worked. However the parents felt that encounters with staff at other healthcare facilities were not as good. Here was a lack of knowledge, communication and postive feedback. Parents felt that waiting times was the biggest dilemma in healthcare. Conclusion: In the children’s habilitation clinic and children’s emergency wards, nurses and other health professionals holds the skills necessary to address the special needs of children and adolescents with autism resembled conditions. Parents experienced a lack of knowledge among nurses and other healthcare professionals at general healthcare facilities such as local health clinics and the general hospital wards.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26251 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Nyman, Stina, Opasiak, Elina |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds