Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-432 |
Date | January 2004 |
Creators | Ekerby, Anna |
Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholm : Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds