Bakgrund: Vård i livets slutskede byggs på fyra hörnstenar som är symtomkontroll, stöd till närstående, samarbete i mångprofessionellt team och kommunikation. Redan i slutet av 1900-talet och början på 2000-talet beskrevs vikten av god planering och ett gott bemötande i vården av barn som befann sig i livets slutskede. Sedan barnkonventionen blev lag har barnperspektivet blivit mer uppmärksammat och barnens åsikter och tankar bejakas.Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans kommunikation för svåra samtal med barn som befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med systematisk databassökning i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. 15 artiklar inkluderades varav; 13 var kvalitativa, en var kvantitativ och en var mixad metod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; barnet, barnsjuksköterskan och omgivningen. Kommunikation i livets slutskede med barn krävde erfarenhet och utbildning. Kommunikationen som användes i samtalen anpassades på individnivå. Det framkom även att hinder kunde uppstå på grund av meningsskiljaktigheter mellan barnsjuksköterskan och familjen.Slutsats: Sammanfattningsvis var kommunikationen med barn i livets slutskede viktigt och alla ville se till barnens bästa. Under samtal kunde olika hinder uppstå och bidra till osämja bland personerna i barnens omgivning. För att barnsjuksköterskan ska kunna bedriva svåra samtal krävs ytterligare utbildning och erfarenhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-106776 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Jälefors, Ida, Sahlin, Miranda |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds