Sammanfattning Bakgrund: Barn med oro, ångest och rädsla är vanligt förekommande i hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskan besitter en utmanande och komplexarbetsroll i mötet med barnen. Det finns flera orsaker till dessa känslor och specialistsjuksköterskan behöver identifiera och arbeta förebyggande för att öka barnets välbefinnande. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda ängsliga barn i hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt utfördes. Tio specialistsjuksköterskor intervjuades och innehållet analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Procedurrelaterad smärta och en okänd ny vårdmiljö för barnet är ofta vanliga anledningar till ängslan. Barnet kan uttrycka ängslan på olika sätt. Kommunikation, delaktighet och förberedelse kan bidra till att de ängsliga barnens upplevelse gynnas. Ibland krävs inte bara ett samspel mellan specialistsjuksköterskan och barnet, utan även med föräldrar och andra vårdinstanser. Brist på barnvänliga miljöer, adekvata och välfungerande resurser samt brist på tid kan även vara bidragande faktorer till att barnets behov åsidosätts. Slutsats: Att som specialistsjuksköterska lyckas navigera sig bland utmaningarna i mötet kräver skicklighet för att inte påverka framtida besök i vården negativt. För att specialistsjuksköterskan ska kunna uppmärksamma och bemöta dessa barn på bästa sätt krävs en förståelse av barnets individuella behov i samspel med lyhördhet, skicklighet och kompetens. / Summary Background: Children with worry, anxiety and fear are common in health care. The specialised nurse has a challenging and complex work role in the meeting with the children. There are several reasons for these feelings and the specialist nurse needs to identify and work preventively to increase the child's well-being. Purpose: To describe the specialised nurse's experiences of caring for anxious children in health care. Method: Qualitative design with inductive approach was performed. Ten specialist nurses were interviewed and the content was analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Procedure-related pain and an unfamiliar new environment for the child are often common reasons for anxiety. The child can express anxiety in different ways. Communication, participation and preparation can contribute to the anxious children's experience benefiting. Sometimes not only interaction between the specialist nurse and the child is required, but also with parents and other care agencies. Lack of child-friendly environments, adequate and wellfunctioning resources and lack of time can also be contributing factors to the child's needs being neglected. Conclusion: As a specialist nurse, managing to navigate through the challenges in the meeting requires skill in order not to negatively affect future visits to care. In order for the specialist nurse to be able to pay attention to and respond to these children in the best way, an understanding of the child's individual needs is required in interaction with sensitivity, skill and competence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-64838 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Gårdare, Emelie, Markefors, Diana |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds