Abstract This thesis examines segregation and stigmatization in Rosengård, Malmö, and proposes adesign concept to change the area's image. Previous studies have shown disparities in living conditions and linked Malmö's housing segregation to socio-economic and ethnic factors.The city of Malmö is working to reduce segregation by combating prejudices and creatingattractive environments. This thesis explores the segregated and stigmatized exclusion in Rosengård and presents a design proposal to create an appealing and inviting neighborhood. The proposal includes four existing parks in Malmö Rosengård—Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken, and Vattenlekplatsen—integrated into a larger park and anattractive art museum. By utilizing theories and conducting interviews with the urban plannerand residents who have different relationships with Rosengård, this proposal aims to create an appealing and cohesive space. The method that has been used is based on a case study that uses inspired ethnographicmaterial, such as observations and interviews on site in the area. In addition, to complete thestudy, an analysis of people's movement patterns and gathering points was conducted. Also apark mapping, photographic mapping of the parks, questionnaire surveys at various locations,a Lynch analysis and use of the "research by design" method were carried out. Literaturestudies and articles were also used to build up the survey and the design proposal. The theoretical framework employed in the study supports the research. It draws on variousauthors, including Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander, and Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018), and Anna Lisa Lindén (1989). Additionally, Rosengren & Striner's work (2011) shedslight on Rosengård and its historical background, taking a more positive standpoint. To shedlight on whether current efforts and integration measures were based on Malmö municipality(2019, 2021) and the City Planning Office (2014, 2019), were used. The results of the study indicated a need for attractive and inclusive outdoor environments in Rosengård. The findings emphasized the importance of green spaces, art and culturalactivities, as well as meeting places for social interaction and integration. Safety and reducedsegregation are also crucial for creating a more harmonious and inclusive neighborhood. These results provide valuable insights and serve as guidance to design an effective design strategy and implement measures that will enhance the attractiveness of Rosengård and fosteran integrated community. In conclusion, transforming the built environment in Rosengård has the potential to promotestronger integration with the surrounding city. Stigmatization and negative perceptions arecommon issues in the area that can lead to segregation and isolation. The study compiles anddeepens the knowledge about the area by building upon previous research. It also offersproposals for solutions to promote integration, reduce segregation, and combat stigmatization. / Sammanfattning Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen. Detta examensarbete undersöker segregation och stigmatisering i Rosengård i Malmö och föreslår ett eget designförslag för att förändra områdets image. Tidigare studier har visat skillnader i levnadsvillkor och kopplat Malmös bostadssegregation till socioekonomiska och etniska faktorer. Malmö stad arbetar för att minska segregationen genom att bekämpa fördomar och skapa attraktiva miljöer. Detta examensarbete undersöker det segregerade och stigmatiserade utanförskapet i Rosengård och presenterar ett designförslag för att skapa enattraktiv och lockande stadsdel. Förslaget innefattar fyra befintliga parker i Malmö Rosengård, Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken och Vattenlekplatsen som integreras till en större park och ett attraktivt konstmuseum. Genom användning av teorier och intervjuer med planarkitekten och invånare som har olika relationer till Rosengård bidragit till utvecklingen av detta förslag, vilket avser att skapa en attraktiv och sammanhållen plats. Syftet med denna studie är att undersöka de underliggande orsakerna till segregation och utanförskap i stadsdelen Rosengård, baserat på tidigare forskning som identifierat faktorer och mekanismer som bidrar till detta problem. Studien syftar även till att föreslå åtgärder och strategier för att skapa en mer inkluderande och sammanhållen stadsdel. Metoden som har använts är baserad på en fallstudie som använder sig av etnografisktmaterial, såsom observationer och intervjuer på plats i området. Dessutom, för attkomplettera studien, genomfördes en analys över människors rörelsemönster och samlingspunkter. Även en park kartläggning, fotografisk kartläggning av parkerna,enkätundersökningar på olika platser, en Lynch-analys och användning av "research bydesign"-metoden. Även litteraturstudier, artiklar användes för att bygga upp undersökningen och designförslaget. Teorin som används i undersökningen stödjer min undersökning. Jag har här utgått från fleraförfattare, bl.a. Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander och Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018) och Anna Lisa Lindén (1989). Jag har dessutom utgått från Rosengren & Striner(2011) som belyser Rosengård och dess historiska bakgrund, också från en mer positiv utgångspunkt. För att belysa om nuvarande insatser och integrationsåtgärder utgick frånMalmö stad (2019, 2021) och Stadsbyggnadskontorets (2014, 2019). Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-62481 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hamade, Nariman |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0145 seconds