X-ray phase-contrast imaging has seen rapid development in recent decades due to its superior performance in imaging low-absorption objects, compared to traditional attenuation x-ray imaging. Having higher demand on coherence, x-ray phase-contrast imaging is performed mostly at synchrotrons. With the development of different imaging techniques, and the development of laboratory sources and x-ray optics, x-ray phase-contrast imaging can now be implemented on laboratory systems, which is promising and practical for broader range of applications. The subject of this thesis is the implementation, development and comparison of different laboratory phase-contrast methods using a liquid-metal-jet source. The three x-ray phase-contrast imaging methods included in this thesis are the propagation-, grating-, and speckle-based techniques. The grating-based method has been implemented on a laboratory system with a liquid-metal-jet source, which yields several times higher brightness than a standard solid-anode microfocus source. This allows shorter exposure time or a higher signal-to-noise ratio. The performance of the grating-based method has been experimentally and numerically compared with the propagation-based method, and the dose required to observe an object as a function of the object’s diameter has been investigated with simulations. The result indicates a lower dose requirement for the propagation-based method in this system but a potential advantage for the grating-based method to detect relatively large samples using a monochromatic beam. The speckle-based method, both the speckle-tracking and speckle-scanning techniques, has been implemented on a laboratory system for the first time, showing its adaptability to radiation of low temporal coherence. Tomography has been performed and shows the potential applications of this method on quantitative analysis on both absorption and phase information of materials. As a basis for further optimization and comparisons to other methods, the noise properties of the differential phase contrast of the speckle-based method have been studied and an analytical expression for the noise variance introduced, showing a similarity to the grating-based method. / Faskontrastavbildning med röntgenstrålning är en teknik som har utvecklats kraftigt de senaste årtiondena, eftersom den fungerar bättre än traditionella, absorptionsbaserade röntgenundersökningar för objekt med låg absorption. Den har dock höga krav på koherens, vilket gjort att den huvudsakligen används vid stora synkrotron-anläggningar. Tack vare utveckligen av nya avbildningstekniker, laboratoriekällor och röntgenoptik kan numera faskontrast användas även med laboratoriesystem, vilket är lovande då tekniken kan användas vid ett större antal olika tillämpningsområden Denna avhandling syftar till att tillämpa, utveckla och jämföra olika faskontrastmetoder i laboratoriemiljö, med en metallstråleröntgenkälla. De tre faskontrastmetoderna som behandlas i denna avhandling är propogation, gitter och speckelbaserad faskontrast. Den gitterbaserade metoden har implementerats i ett laboratoriesystem med en metallstrålekälla som ger flera gånger högre radians än en vanlig, fast mikrofokuskälla. Den högre radians en möjliggör kortare exponeringstider eller högre signal-brusförhållande. Den gitterbaserade tekniken har jämförts experimentellt och numeriskt med den propageringsbaserade metoden. Den strålningsdos som krävs för observera ett objekt, som funktion av dess diameter, har jämförts för de båda teknikerna, den här gången via simuleringar. Resultaten visar på en lägre strålningsdos för den propagationsbaserade tekniken i detta fall, men även att det finns en potentiell fördel för den gitterbaserade tekniken för något större objekt med monokromatisk röntgenstrålning. Speckelbaserade tekniker, nämare bestämt den som bygger på att spåra speckel och den som bygger på att scanna diffusorn, har för första gången implementerats i laboratoriemiljö. Därmed har visats att de fungerar även för strålning med låg tidskoherens. Tekniken har även använts för tomografi och visar möjliga tillämpningar inom kvantitativ analys av material. För att förenkla framtida optimeringar och jämförelser av tekniken med andra metoder, har brusegenskaperna för den speckelbaserade metoden studerats och visat sig likna den gitterbaserade metoden. / <p>QC 20160921</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-192593 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Zhou, Tunhe |
| Publisher | KTH, Biomedicinsk fysik och röntgenfysik, Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-FYS, 0280-316X ; 2016:63 |
Page generated in 0.0022 seconds