<p>Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publika</p><p>svenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommer</p><p>att försöka besvaras i denna uppsats.</p><p>Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysa</p><p>de exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyråns</p><p>inkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevant</p><p>och bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.</p><p>Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syfte</p><p>var att besvara:</p><p>Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseende</p><p>ersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?</p><p>Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsoch</p><p>motivationsteori?</p><p>Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företag</p><p>och företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?</p><p>Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sig</p><p>vara agentteorin och förväntansteorin. Dessa två teorier jämfördes med de fyra undersökta</p><p>företagens, Ericsson, Handelsbanken, IKEA och Skandia belöningssystem genom studier</p><p>av dessa bolags årsredovisningar för åren 2000-2004. Det visade sig härvid att de företag</p><p>(två st.) som hade de högsta belöningsnivåerna redovisade sämst resultatutveckling och</p><p>negativ avkastning till aktieägarna, medan det företag (en st.) med den lägsta</p><p>belöningsnivån, hade en god resultatutveckling och en fördelaktig avkastning till</p><p>aktieägarna. För IKEA var studiematerialet för knapphändigt för att kunna uttala sig om</p><p>hur belöningsnivån utvecklats även om aktieägarens avkastning var den mest fördelaktiga</p><p>bland de undersökta företagen. Samtliga företag, IKEA undantagen, har konstaterats</p><p>ersätta sina exekutiva ledare med grundlön, rörlig lön, anställningsförmåner och</p><p>pensionslösningar även om Handelsbanken uppger att man inte tillämpar rörlig bonus eller</p><p>rörligt tantiem.</p><p>Slutledningsvis konstaterades att det inte i något fall förelåg något samband mellan hur</p><p>företagen ersätter sina exekutiva ledare och aktieägarnas finansiella tillväxt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-9092 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Engström, Christer |
| Publisher | Uppsala University, Department of Business Studies, Uppsala : Universitetsbiblioteket |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0161 seconds