Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer. En intervju med en stödperson i en kommun i England samt tre individintervjuer och en gruppintervju i Sverige dels med en kommunalt anställd stödperson dels med statligt anställda stödpersoner på specialskolan för elever med grav språkstörning. Resultatet visar att språkstörning kan visa sig på många olika sätt och i olika diagnoser och att det finns skillnader i hur intervjudeltagarna uppfattar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Intervjudeltagarna anser att majoriteten av barn med språkstörning har andra tilläggsdiagnoser och det kan vara svårt att förstå vad som är beroende av vad. De poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. Det blir då extra viktigt att se till varje individs förutsättningar och var barnet mår bäst vid olika skolplaceringar. Det visade sig också att föräldrar har en viktig roll vid skolplacering men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till language unit, språkklass och specialskola. I resultatet framkommer att kriterier för mottagande till language unit, vilket är motsvarighet till språkklass i England, och språkklass kan se mycket olika ut i olika kommuner. Varje kommun har ett eget ansvar och sätter därmed sina kriterier för mottagande till language unit och språkklass. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om placering. På specialskolan sker en bedömning där kriterierna utifrån styrdokumenten är grav språkstörning, specialpedagogiska behov och särskilda skäl.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-56842 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Olausson Westermark, Susanne |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds