Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera rättsliga konstruktioner av barnrättsdiskursen i umgängesmål när föräldern utövat fysiskt eller sexuellt våld mot barnet eller den andre föräldern. Studiens frågeställningar bestod av att besvara hur diskursen kring barnets bästa samt föräldrarätten framställs och konstrueras i tingsrättens bedömningar. För att uppfylla studiens syfte har en tematisk analys av 14 domar om umgänge från en tingsrätt i Sverige 2022 genomförts. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och det teoretiska ramverket består av begreppet diskurs samt ett rättsligt perspektiv. Författarna har undersökt två huvudteman bestående av de två aktuella diskurserna samt flera underkategorier kopplat till tecken som lyfte fram olika aspekter av diskurserna. Under huvudtemat kring barnets bästa hittade författarna tre aspekter som tingsrättens använde för att konstruera begreppet i sina bedömningar. Dessa aspekter bildade underkategorierna; barnets åsikter - barnet som subjekt eller objekt, barnets behov av skydd och barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna. Under huvudtemat diskursen kring föräldrarätten fann författarna två underkategorier, den synliga föräldrarätten och det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern. Studiens analys visade att de två huvudsakliga spåren tingsrätten gick på i skapandet av diskursen kring barnets bästa var behovet av god kontakt med föräldrar alternativt behovet av att skydda barnet. Vidare visade analysen på brister vad gäller att låta barnen komma till tals i tingsrättens bedömning då beskrivningar av barnets vilja helt saknades i 12 av 23 fall. I 10 av 23 fall beviljades umgänge trots att barnets inte fått komma till tals alternativt att tingsrätten inte tillmätt barnets åsikter betydelse. Vad gäller föräldrarätten hittade författarna tre fall där förälderns behov uttalat påverkade bedömningen. Angående det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern fann författarna att barnets bästa premieras i 12 fall utifrån att barnets behov av skydd ledde till avslag alternativt att barnets vilja att träffa föräldern var grund för besluetet att asvlå eller bevilja umgänge. I 10 fall ansåg författarna att föräldrarättsdiskursen indirekt premierades framför barnets bästa då behovet av god kontakt med föräldern ledde till beviljat umgänge trots att barnets åsikter inte tillmätts betydelse. Med det sagt, kan det konstateras att tingsrätten i samtliga av sina bedömningar hänvisar till barnets bästa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-503008 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Rangert, Julia, Svensson, Matilda |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds