En stor del av brottmålsprocessen består av förhör. Det hålls ofta förhör både under förundersökningen och i domstol, med både parter och vittnen. I framställningen är förundersökningen i fokus. Utöver förhör behandlas även förundersökningsprotokoll, eftersom förhör under utredningen tillförs dessa protokoll. Uppsatsen tar avstamp i den fundamentala bevisrätten. Den fria bevisprövningen diskuteras tillsammans med rättigheter som är grundläggande för brottmålsprocessen. Därefter behandlas förundersökningar för att lägga en grund för den fortsatta framställningen. Mest fokus läggs på förhör och förundersökningsprotokoll, dessa beskrivs och har genomgående en central roll i uppsatsen. I avsnitt fyra diskuteras NJA 2015 s. 702 och Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 där domstolen i domskälen uttryckt missnöje över undermåliga förundersökningar. Av intresse är att domstolen tar upp faktorer som inte är strikt juridiska. Faktorer som härstammar från beteendevetenskaplig forskning beskrivs i båda fallen som viktiga i förundersökningsprocessen. Målen beskrivs och analyseras. I avsnitt fem behandlas riskfaktorer som kan påverka förundersökningens kvalitet och som även kan vara av betydelse under hela rättsprocessen. I fokus är konfirmeringsbias, som är grunden till många potentiella svårigheter för utredare. Istället för att ha misstänkta, offer och vittnen som utredningsobjekt är utredarna de personer som utreds. Konfirmeringsbias är samlingsnamnet för ett flertal faktorer som kan påverka utredare. Dessa faktorer utkristalliseras och analyseras var för sig. Av intresse är att utredare inte alltid är medvetna om riskfaktorerna, vilket gör dem svårare att upptäcka. I samma avsnitt behandlas riskfaktorer som utredare kan utsätta andra för i förhörssituationer. Återigen är det i de flesta fall faktorer som utredare är omedvetna om. Dessa faktorer grundar sig både i konfirmeringsbias och i andra kognitiva fenomen. Faktorerna beskrivs och analyseras. Därefter kommer ett kort kapitel med en intervju med en förundersökningsledare samt egna erfarenheter från höstens uppsatspraktik. Avsnittet avslutas med en analys av riskfaktorers betydelse under förhör och hur detta kan påverka förundersökningsprotokollet. Detta eftersom att förundersöknings- protokollet kan användas som bevis i domstol. I det avslutande avsnittet utreds om det är möjligt att hjälpa utredare att undvika dessa faktorers inflytande. Lösningsförslag presenteras och diskuteras. Att undvika riskfaktorerna är mycket svårt, men det är möjligt att åtminstone stävja deras effekt. / A large part of the criminal process consists of interrogations. These are often held both during the preliminary investigation and in court, with both parties and witnesses. The essay is focused on the preliminary investigation. In addition to interrogations preliminary investigation protocols are also discussed, since interrogations during the investigation is supplied to these protocols. The essay starts with the fundamental law of evidence. The free concept of evidence is discussed together with rights that are fundamental for the criminal process. Preliminary investigations are thereafter treated because of their importance for the essay. Interrogations and preliminary investigation protocols are in focus, these are described and are a basis in the essay. NJA 2015 s. 702 and Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 are discussed in section four. In both cases the court expresses dissatisfaction over poor investigations. The court mentions factors that aren’t strictly legal factors. These factors are derived from behavioural research and are described as important in the preliminary investigation. The cases are described and analysed. Risk factors that have the possibility to affect the quality of the investigation are treated in section five. These factors can be of importance throughout the legal process. Confirmation bias is in focus. It’s the foundation to potential difficulties for the investigators. Instead of having suspects, victims and witnesses as investigation items, the essay focuses on investigators. Confirmation bias is the basis for a large number of factors that may affect investigators. These factors are examined separately. Interestingly, the investigators aren’t always aware of the risk factors, which make them more difficult to detect. In the same section risk factors that investigators can expose to others in interrogations are treated. Again, in most cases the investigators are unaware of these factors. Confirmation bias and other cognitive phenomena contribute to these factors, which are described and analysed. There is also a short chapter containing an interview with an investigator and my own experiences from my thesis internship. The section concludes with an analysis of risk factors, their importance during interrogations and how the preliminary investigation protocol can be affected. Protocols can be used as evidence in court and therefore it’s of importance to examine them. Possibilities to help investigators to avoid influence from risk factors are treated in the final section. Solutions are presented and discussed. It’s hard but possible to curbthe effect of risk factors.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-312885 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Wiklert, Victor |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds