Netflix är en streamingtjänst som har hjälpt till att mynta termen för fenomenet binge-tittande, vilket i det här arbetet definieras som att titta på minst tre avsnitt av en serie i sträck. Tjänsten använder sig av en funktion som kallas automatisk uppspelning som förhandsgranskar nästa avsnitt av en TV-serie efter att användaren har avslutat föregående avsnitt och därefter automatiskt spelar upp det efter ett antal sekunder har passerat. Frågan som undersöks i denna uppsats är huruvida automatisk uppspelning på Netflix har en inverkan på hur mycket användare binge-tittar. Detta i hopp om att användare som binge-tittar kan bli mer medvetna om en eventuell inverkan funktionen har på deras tittarvanor och därför kan göra ett mer informerat val kring att använda funktionen eller inte. Relaterad forskning som är relevant för det här arbetet är studier om flow experience, beroende, dark design patterns och tidigare undersökningar kring Netflix. Frågeställningen undersöktes genom att genomföra intervjuer med en testgrupp av studenter från KTH samt dokumentera, jämföra och analysera data från deras tittarhistorik på Netflix. Testgruppen blev ombedda att inaktivera automatisk uppspelning i en vecka och historiken från testperioden jämfördes sedan med den från veckan innan. Resultatet från studien visar att inaktiveringen av funktionen ledde till en minskning på 45 minuter av den tid som individerna binge-tittade per tillfälle. Däremot hittades ingen signifikant inverkan på tittarvanorna hos testpersonerna i form av antalet tillfällen och hur länge de binge-tittade, samt hur många avsnitt de såg per binge-tillfälle. Det konstaterades även att inaktiveringen av automatisk uppspelning ökade medvetenheten om testgruppens binge-tittande, vilket talar för att automatisk uppspelning ökar användarens flow experience. Detta skulle eventuellt kunna medföra att funktionen ökar risken för ett beroende av binge-tittande. Andra aspekter som upptäcktes under undersökningen men inte undersöktes vidare och därför kan vara fokuspunkter för efterföljande studier inkluderar den inverkan automatisk uppspelning har på tittarvanor när användaren binge-tittar aktivt versus passivt samt vid binge-tittande på olika enheter. / Netflix is a streaming service that has helped coin the term for the phenomenon of binge watching, which in this essay is defined as watching at least three episodes of a tv-series back-to-back. Netflix provides a feature called post-play which previews the next episode of a TV series after having finished the previous one and then automatically plays it after a couple of seconds. The question examined in this essay is whether post-play on Netflix has a significant impact on the extent to which users binge watch. This is done in the hope of making users who binge watch more aware of any possible influence the feature can have on their binging-habits and therefore being able to make a more informed choice about disabling post-play or not. Related research that was relevant to this paper include studies on flow experience, addiction, dark design patterns and previous studies surrounding Netflix. The thesis was investigated by conducting interviews with a test group of students from KTH as well as documenting, comparing and analyzing their viewing-history on Netflix. The test group was asked to disable post-play during a week and the viewing-history from the test period was then compared to that from the week before. The results of the study showed that disabling of the feature led to the users reducing the amount of time they spent binge-watching per binge-session by 45 minutes. There was however no evidence of the function having a significant impact on the viewing-habits of the subjects in terms of the amount of episodes watched per binge-session or the overall amount of instances and hours they binge-watched during the test period. It was found that the disabling of post-play raised the awareness of binge watching in the subject, which indicates that post-play increases the flow experience for the user. This would subsequently suggest that the feature heightens the risk for addiction to binge watching. Aspects that were discovered but not examined and could therefore be focus points of subsequent studies include the impact of post-play on viewing habits when binge watching actively vs passively and when binge watching on different units.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254156 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Scholz, Anne-Charlot, Andersen, Adelina |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2019:241 |
Page generated in 0.0026 seconds