The West Indies have during recent years been experiencing large quantities of washed up Sargassum seaweed on beaches and coastlines causing many issues for local communities such as unpleasant odours, making beaches inaccessible and largely affecting tourism and fisheries. The issue has caused money loss for the communities both in cleaning costs and decreasing incomes from tourism and fishing. In an attempt to turn this destructive debris into a useful resource, this study aimed to determine the potential for Sargassum that has been anaerobically digested to be used as a liquid fertiliser on Grenada. Sargassum seaweed was collected from the Atlantic coast of Grenada and transported and fed to a biogas plant where the algae was anaerobically digested. The residues were collected and fed to Pak Choi crops in a cultivation experiment where the fertiliser was compared with other treatment methods in order to determine its efficiency as a fertiliser. Interviews of farmers on Grenada were also conducted during the project to examine the potential and usefulness of the biofertiliser on the local Grenada farms. It was found that the digestate product from the anaerobic digestion showed good potential as a biofertiliser, producing larger and healthier crops than the other methods of treatments, among them artificial fertiliser. A potential market for the product was also identified as all the interview subjects reported that artificial fertilisers can be hard or impossible to find on Grenada sometimes of the year, due to the island's high reliance on shipping containers for import, leading to a demand of alternative fertilisers. / Under de senaste åren har algblomningarna ökat runt om i Västindien och numera är flertalet stränder fyllda av Sargassotång. Ett av länderna som har påverkats negativt är Grenada. Stora mängder Sargassum når östkusten av Grenada under större delen av året till skillnad från tidigare år då algerna enbart sköljdes in under vissa perioder och i mindre kvantiteter. Algmassorna leder till lokal övergödning i de drabbade områdena, vilket i sin tur leder till minskad syrekoncentration i vattnet och en stor påverkan på djur och växter i ekosystemet. I Grenada påverkar makroalgerna även inkomstkällan för fiskare då de inte kan arbeta när det är som mest alger eftersom båtarna inte kan ta sig förbi massorna i vattnet. Även lokalbefolkning och turister påverkas då nedbrytningen av algerna skapar en motbjudande lukt vilket leder till att människor flyttar från dessa områden och att turistnäringen minskar. Grenada har ett behov av att minska mängden alger längs stränderna och samtidigt finns en möjlighet att ta tillvara en lokal bioresurs. En möjlighet är att använda algmassan till produktion av biogas och biogödningsmedel eftersom nedbrytning av makroalgeralger både kan producera metangas samt att återstående restbiomassa innehåller de viktigaste näringsämnen som växter behöver för att växa. Därför har algerna använts i ett försök på True Blue Bay Boutique Resorts anläggning på Grenada för att producera biogas och gödsel med hjälp av en mindre biogasanläggning. Anläggningen matas med biomassa och därefter har en gas och en restprodukt producerats. Restprodukten har därefter används som gödningsmedel i ett odlingsförsök med Pak Choi för att fastlägga dess kvalitet som växtnäring. Plantor gödslades med restprodukter från biogasanläggningen, både när anläggningen matats med grisgödsel och hushållskompost i början samt när födan successivt övergick till alger. Andra plantor fick konstgödsel eller färska alger. Utöver det fanns det en grupp med plantor vilka inte tog del av någon form av gödsel för att fungera som en kontrollgrupp. Vid slutet av odlingsförsöket skördades Pak Choi grödorna och produktivitet och kvalitet på grödorna bedömdes baserat på olika kriterier. Resultaten visade att de växter som blivit gödslade med resterna från biogasanläggningen var störst och av bäst kvalitet. Därutöver har en undersökning genomförts för att få en större förståelse för hur tillgången på alger ser ut och för att få en bild över hur lantbrukares behov av gödningsmedel ser ut på Grenada. Lantbrukare har tillfrågats om tillgång och efterfrågan på olika sorters gödsel, hur de använts och om de har några erfarenheter från Sargassotång. Deras åsikter har varierat, men en gemensam nämnare är att alla är intresserade av lokalproducerade gödningsmedel. Konstgödsel är kostsamt och det kan vara svårt eller omöjligt att få tag på under vissa delar av året, då landet förlitar sig på import. Genom detta har en potentiell marknad för gödselmedel producerat med alger fastställts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-319569 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Elfving, Danielle Crowter, Stahre, Emma |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22657 |
Page generated in 0.0031 seconds