Biogas is of growing interest in Sweden, and a public inquiry suggested the government to set a goal of producing 10 TWh biogas in 2030 although only 2 TWh biogas was produced in Sweden in 2018 (Regeringskansliet, 2019) (Klackenberg, 2019). To achieve this optimistic goal and to meet the increased demand of biogas, new biogas production facilities needs to be built. The purpose of this report is to investigate the economic feasibility for the development of a biogas recovery process adjoined to an incineration facility in Sweden. The report first gives an overview of the largest incineration facilities in Sweden. The largest quantity of food waste was estimated in Gothenburg to be 56´744 WRQ SeU \eaU. For the economic feasibility, a conceptual facility was constructed with 169´000 ton residual waste per year of which 45´000 ton was food waste. A biogas process model was built in Excel where the biogas potential was calculated using characteristics for food waste. The annual production of liquid biogas was estimated to 43´970 MWK. The economic evaluation was based on the conceptual facility. In the baseline scenario the incomes for the process was the value of liquid biogas, 25,6 MSEK per year, a Gate-fee synergy of 5 MSEK per year and a Tax deduction synergy of 1 MSEK per year. The investment cost was estimated to 211,6 MSEK and the Operation & Maintenance cost was estimated to 6,3 MSEK per year. This resulted in an NPV of 69,5 MSEK and an IRR of 10,3% for the project, indicating a profitable investment. Three different scenarios were considered, apart from the baseline scenario, where the first excluded all synergies with the incineration facility, which generated an NPV of 2,3 MSEK. The second scenario only considered the minimal gate-fee synergy which gave an NPV of 37,8 MSEK. Finally, the third scenario where all synergies were included, and an additional investment grant was introduced gave the project an NPV of 111,8 MSEK. A sensitivity analysis was also conducted which showed that the input of food waste treated, weighted average cost of capital and potential grants had the biggest impact on the financial results. None of the results from the sensitivity analysis showed a negative NPV. / Intresset för biogas växer i Sverige och i en statlig utredning föreslogs regeringen att sätta upp ett mål att producera 10 TWh biogas 2030 (Regeringskansliet, 2019). Detta kan jämföras med 2018 då endast 2 TWh producerades (Klackenberg, 2019). För att uppnå detta optimistiska mål och för att möta den ökade efterfrågan på biogas behöver nya produktionsanläggningar byggas. Syftet med denna rapport är att undersöka de ekonomiska möjligheterna för utvecklingen av en biogasanläggning angränsad till en förbränningsanläggning i Sverige. Rapporten ger först en översikt över de största förbränningsanläggningarna som behandlar hushållsavfall i Sverige. Det uppskattades att den största mängden matavfall som går till förbränning i Sverige är i Göteborg där 56´744 ton matavfall förbränns per år. För att bestämma de ekonomiska förutsättningarna konstruerades en konceptuell anläggning som behandlar 169´000 ton restavfall per år varav 45 000 ton består av matavfall. En biogasprocess modellerades i Excel där den potentiella biogasen beräknades baserat på matavfallets karaktäristik. Slutligen uppskattades den årliga produktionen av flytande biogas till 43´970 MWh. Den ekonomiska utvärderingen baserades på den konceptuella anläggningen. I grund-scenariot bestod inkomsterna för av den flytande biogasen som motsvarade 25,6 MSEK per år, en ´gatefee´-synergi på 5 MSEK per år och en ´skatteavdrags´-synergi motsvarande 1 MSEK per år. Investeringskostnaden uppskattades till 211,6 MSEK och Operation & Maintenancekostnaderna uppskattades till 6,3 MSEK. Detta gav projektet ett nettonuvärde på 69,5 MSEK och en internränta på 10,3% vilket indikerar en lönsam investering. Vidare undersöktes även tre olika scenarier, utöver grund-scenariot, där det första utesluter alla synergier vilket gav ett nettonuvärde på 2,3 MSEK. Det andra scenariot beaktade endast den minimala ´gate-fee´-synergin vilket gav ett nettonuvärde på 37,8 MSEK. Det tredje scenariot inkluderade alla synergier samt ett investeringsbidrag vilket resulterade i ett nettonuvärde på 111,8 MSEK. En känslighetsanalys genomfördes också som visade att tillförseln av behandlat matavfall, kapitalkostnaden och potentiella investeringsbidrag hade den största påverkan på de finansiella resultaten. Inget av resultaten från känslighetsanalysen visade ett negativt nettonuvärde.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-279672 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Johansson, Tobias, Målsten, Theo |
| Publisher | KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2020:118 |
Page generated in 0.0026 seconds