I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas. Enligt resultatet av studien har Berghällsområdet den rikaste biodiversiteten när det gäller de utvalda biodiversitetsindikatorerna, men inte gällande antalet växtarter. Trädgårdsodlingsområdet hade flest växtarter men inte många biodiversitetsindikatorer. Den traditionellt skötta parken hade lägre biodiversitet än de andra två delområdena och även lägst antal växtarter, vilket talar för att denna del förvaltas utan hänsyn till biodiversitet. Resultaten kopplas till teorin om Förvaltningens rationalitet samt de två miljömålen Ett rikt växt och djurliv och En god bebyggd miljö. Studien indikerar på att parkförvaltningen inte följer miljömålsarbetet. / My study addresses how the park Tantolunden in Södermalm, Stockholm, is administrated from a perspective directly concerning biodiversity. The purpose of my research is to understand how the Stockholm Municipal District administration handels the green area and the ways in which the stewardship and enviromental arrangements of the area relate to its genral biodiversity and environmental status. I conducted field research in which three inventory spaces, 100 squared metres each, were examined in an attempt to discern the amount of plant species within the area and in connection to the larger area in which the search for four chosen biodiversity indicators were also done. These three areas were given the names Rocky area, Traditionally managed park area, and Gardening area, after the way they’re administrated. According to the results of this study the Rocky area has the richest biodiversity in regards to the chosen biodiversity indicators, but not the amount of plant species. The Gardering area had the most plant species but not many biodiversity indicators. The Traditionally managed park area had a lower biodiversity than the other two areas and also the lowest amount of species, which indicates that this part is administrated without significant deference to biodiversity. The results are connected to the theories accosiated with the Administration’s rationality and the two swedish environmental objectives A rich plant and animal life and A good building environment. My study indicates that the Stockholm Municipal District administration do not fully uphold Sweden’s greater environmental objectives.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-25511 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Åslin, Evelina |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds